Nytt “världsrekord” i VO₂max – vad är det som faktiskt har hänt?

Det som har fått konditionsvärlden att reagera är uppgifter om att triatleten Kristian Blummenfelt nyligen uppmätt en VO₂max på 101,1 ml/kg/min i ett laboratorietest. Det är en så extrem siffra att den hamnar i ett område där väldigt få människor någonsin ens har rapporterats ligga. Flera medier och experter har beskrivit nivån som närmast “ohörd” och att den ligger över det som brukar nämnas som toppvärden även bland världens främsta uthållighetsidrottare.

Samtidigt är det viktigt att förstå vad ordet “världsrekord” betyder i just det här sammanhanget. VO₂max har ingen globalt standardiserad rekordlista där alla tester måste vara genomförda på exakt samma sätt, med samma protokoll, samma utrustning och samma oberoende verifiering. Därför handlar det i praktiken om en av de högsta offentligt kända labbmätningarna – inte ett officiellt rekord i samma mening som ett OS- eller VM-resultat.

VO₂max – måttet på din aeroba motor

VO₂max beskriver kroppens maximala förmåga att ta upp, transportera och använda syre när du arbetar mycket hårt. Fysiologiskt speglar det framför allt hur mycket syre hjärta–kärlsystemet kan leverera till arbetande muskler och hur väl musklerna kan utnyttja det syret. Det är därför VO₂max ofta kallas för den aeroba “motorns” storlek, och i forskningslitteraturen lyfts det som en av de centrala byggstenarna för uthållighetsprestation.

Men en stor motor är inte hela historien. Uthållighet påverkas också av hur stor andel av VO₂max du kan hålla under lång tid (det som ofta kopplas till tröskel) och hur energieffektiv du är i din rörelse (rörelseekonomi). Det är en av anledningarna till att en idrottare med något lägre VO₂max ibland kan slå någon med högre VO₂max – särskilt i sporter där taktik, värme, energiintag, vätska och tempoeffekter spelar stor roll.

Varför VO₂max-siffror kan skilja sig mellan tester

När man jämför extremvärden behöver man ha respekt för testmetodik. VO₂max kan skilja sig beroende på om testet görs på löpband eller cykelergometer. För många blir värdet något högre på löpband, bland annat eftersom mer muskelmassa kan engageras, men det varierar mellan individer och idrotter.

Sedan finns frågan om hur man säkerställer att det verkligen var ett “äkta max”. Traditionellt har man letat efter en tydlig platå i syreupptaget trots ökande belastning, men forskning visar att platån inte alltid uppträder konsekvent. Därför används ofta flera kompletterande kriterier (till exempel respiratoriskt utbytesförhållande, laktatnivåer, hjärtfrekvens och upplevd ansträngning). Det gör att två labbtester kan ge olika siffror även om personen är i samma form – bara för att protokollet och kriterierna skiljer sig åt.

Allt detta gör inte 101,1 “mindre imponerande”. Det betyder bara att man bör tolka decimalerna med en viss ödmjukhet och förstå att testmiljö och protokoll påverkar utfallet.

Vem är Kristian Blummenfelt?

Du skrev “Christian Blumenfeldt”, men personen det handlar om heter alltså Kristian Blummenfelt. Han är en norsk triatlet, ofta beskriven som en av de mest kompletta uthållighetsidrottarna i modern triathlon, just för att han har presterat på absolut toppnivå över flera distanser. Det gör honom extra intressant i VO₂max-sammanhang, eftersom han inte bara är “bra i labb” – han har också omsatt sin fysiologiska kapacitet i resultat som står kvar i historieböckerna.

Från olympisk mästare till världsbäst på flera format

Blummenfelt fick sitt stora globala genombrott när han vann herrarnas triathlon vid Tokyo 2020 Olympic triathlon. Den segern betydde inte bara OS-guld; den var också en signal om att han hade kapacitet att prestera under maximal press, i ett lopp där taktik, stresshantering och hög fart från start till mål ofta avgör.

Samma år skrev han historia på kortdistans genom att vinna de största titlarna som finns inom den olympiska delen av sporten. Enligt World Triathlon var han den första triatleten att under samma säsong vinna OS, Grand Final och den totala världstiteln. Det är en typ av “trippel” som kräver både toppform vid rätt tillfälle och en stabilitet över en hel säsong som få klarar.

Det mest fascinerande är att han inte stannade där. När många olympiska mästare håller sig strikt till kortdistans tog Blummenfelt klivet mot långdistans – och började vinna även där. Han blev världsmästare på full Ironman-distans när han vann världsmästerskapet som avgjordes i St. George 2022, och senare samma år vann han även världsmästerskapet på 70.3-distans. Att vinna de största titlarna på så olika tävlingsformat kräver mer än en hög VO₂max; det kräver också uthållig muskulär tålighet, förmåga att hålla hög andel av sin kapacitet länge och ett välfungerande energi- och vätskestrategi.

Han har dessutom stått för en av de mest omtalade tiderna på Ironman-distans: 7:21:12 på Ironman Cozumel, en tid som uppmärksammats brett eftersom den illustrerar hur snabbt en Ironman kan genomföras när allt klaffar – form, upplägg, förhållanden och genomförande.

På senare år har han fortsatt prestera i toppen internationellt, och hans resultatlista visar att han inte bara hade en “guldperiod”, utan att han byggt en nivå som går att återkomma till över flera säsonger.

Hur tränar han? Hög volym, strikt kontroll och “norska metoden”

När man pratar om Blummenfelts träning återkommer tre teman: hög totalvolym, kontrollerad intensitet och konsekvens över tid. I reportage om hans upplägg nämns ofta träningsveckor på ungefär 25–30 timmar, med perioder där volymen kan vara ännu högre. Det är träningsmängder som kräver en lång uppbyggnad, god skadehistorik, ett professionellt team och en vardag som i hög grad är anpassad för återhämtning.

Det som gör upplägget extra intressant ur ett evidensperspektiv är att hög volym ofta kombineras med en ganska tydlig polarisering i vardagen: mycket av träningen går i lugn intensitet, medan de hårdare passen genomförs på ett sätt som ska vara tillräckligt utmanande för att driva adaptation – men inte så hårt att det “spiller över” och förstör helheten.

Dubbeltröskel och laktatstyrning – kvalitet utan att krascha

Den norska triathlonmiljön har blivit känd för att använda tröskelpass på ett ovanligt strukturerat sätt, ibland med så kallade dubbeltröskeldagar där man genomför två tröskelpass samma dag. Poängen är inte att “köra slut på sig”, utan snarare att samla mycket tid på en intensitet som ligger nära tröskel, där kroppen får starka signaler för förbättrad aerob kapacitet och uthållighet – utan att återhämtningen blir lika lång som efter pass långt över tröskeln.

På elitnivå används ibland laktatmätning som ett verktyg för att styra intensiteten och hålla sig inom rätt zon. Det ligger i linje med forskningen som visar att det inte bara är “hur hårt” du tränar som spelar roll, utan också hur väl du kan dosera belastningen så att du kan upprepa kvalitet vecka efter vecka. I praktiken är det ofta just den stabila repetitionen av bra träning – snarare än enstaka extrema pass – som skapar de största långsiktiga effekterna.

Varför detta inte är ett upplägg att kopiera rakt av

Det är frestande att titta på elitens upplägg och tänka att mer alltid är bättre. Men träningsmängder på 25–30 timmar per vecka är inte en “genväg”; det är resultatet av många års upptrappning, elitgenetik, professionell återhämtning och ett helt liv som är byggt runt träningen.

För motionärer är den viktigaste lärdomen därför sällan att efterlikna volymen, utan att ta principerna: bygga en stabil bas av regelbunden lågintensiv träning, lägga in kvalitetsinslag som är smart doserade och skapa en struktur som är hållbar i månader och år. Evidensen är tydlig: både intervallträning och mer traditionell uthållighetsträning kan förbättra VO₂max och prestationsförmåga, men det avgörande är att träningen blir konsekvent och att belastningen går att återhämta sig från.

Vad betyder Blummenfelts VO₂max för oss andra?

En uppmätt VO₂max på 101,1 visar sannolikt en kombination av extremt stor aerob motor, lång och välplanerad träning samt en idrottare som är exceptionellt bra på att omsätta kapacitet i prestation. Men den påminner också om något som ofta glöms bort: prestation avgörs inte av en siffra. Blummenfelt är ett tydligt exempel på helhet – motor, tröskelförmåga, tålighet, teknik i tre discipliner, strategi och mental förmåga att prestera när det gäller.

För de flesta som tränar för hälsa eller prestation är det därför mer meningsfullt att följa sin utveckling över tid än att jämföra sig med elitens extremvärden. Frågor som “kan jag träna jämnare?”, “har jag en bra balans mellan lugn volym och kvalitet?” och “återhämtar jag mig så att jag kan vara konsekvent?” är i praktiken ofta viktigare än den exakta VO₂max-siffran.

Avslutning

Kristian Blummenfelt är kort sagt inte bara mannen bakom en spektakulär VO₂max-uppgift. Han är en av de mest meriterade triatleterna i modern tid, med OS-guld och världstitlar på flera distanser, och med ett träningsupplägg som bygger på hög volym, kontrollerad intensitet och en nästan vetenskaplig noggrannhet i hur hårda pass doseras. Och just därför blir den uppmärksammade VO₂max-mätningen mer än en rubrik: den blir en pusselbit i bilden av en idrottare som pressar gränserna för vad som verkar möjligt.

Villl du lära dig mer om ämnet? Eller vill du kanske byta karriär till PT och Kostrådgivare. Anmäl dig till vår PT-Utbildning på www.intensivept.se