Gymstatistik 2026: Hur starka, snabba och träningsflitiga är vi egentligen?
Gymvärlden är full av siffror. Kilogram på stången, repetitioner, kroppsvikt, steg, kalorier, löptider, träningspass per vecka och gram protein per dag. Men när man börjar ställa de riktigt intressanta frågorna – hur många tränar faktiskt på gym, hur ofta använder människor sina gymkort, hur ovanligt är 100 kilo i bänkpress och hur många kan marklyfta dubbla kroppsvikten? – blir det snabbt svårare.
Problemet är att olika typer av statistik mäter olika saker. En befolkningsundersökning kan säga hur många som uppger att de tränar. Ett gymföretag kan mäta faktiska inpasseringar. En styrkedatabas kan innehålla miljontals registrerade lyft, men användarna där är sannolikt betydligt mer träningsintresserade än befolkningen i stort.
Därför finns det inte alltid ett enda korrekt ”genomsnitt”. Men genom att kombinera stora befolkningsundersökningar, gymstatistik, löpdata och omfattande styrkedatabaser får vi en väldigt intressant bild av hur mycket människor tränar, hur starka de är och hur snabbt de springer.
Hur många tränar på gym?
Den europeiska gymmarknaden är enorm. Under 2025 hade Europas gym och fitnessanläggningar omkring 75,5 miljoner medlemmar, fördelade på ungefär 67 500 träningsanläggningar.
Marknaden omsatte cirka 39,1 miljarder euro.
Det motsvarar att ungefär 9 procent av Europas totala befolkning har ett gym- eller fitnessmedlemskap. Räknar man endast personer från cirka 15 års ålder blir andelen ungefär 11 procent.
Gymbranschen fortsätter dessutom att växa. Medlemsantalet ökade omkring 5,8 procent på ett år.
Jämför man med 2023 blir utvecklingen ännu tydligare. Då fanns omkring 67,6 miljoner gymmedlemskap i Europa och branschen omsatte cirka 31,8 miljarder euro.
På bara två år motsvarar det ungefär:
11–12 procent fler medlemmar
och omkring
23 procent högre omsättning.
Slår man ut 75,5 miljoner medlemskap på cirka 67 500 gym blir det i genomsnitt ungefär 1 118 medlemmar per gym.
Svenskar tränar mycket
Sverige är ett av de mer träningsaktiva länderna i Europa.
I en stor nordisk träningsundersökning uppgav omkring 75 procent av svenskarna att de tränar minst en gång i veckan.
Hela 40 procent uppgav att de tränar minst tre gånger i veckan.
Omkring 56 procent av svenskarna uppger dessutom att de åtminstone ibland tränar på gym eller träningsanläggning.
Det betyder inte nödvändigtvis att 56 procent av befolkningen har ett aktivt gymkort. En del tränar exempelvis på gym via arbetsplatsen, hotell, föreningar eller engångsbesök.
Men siffran visar hur etablerad gymträningen blivit.
Redan 2018 uppskattades omkring 21–22 procent av Sveriges befolkning ha medlemskap på en fitnessanläggning, vilket placerade Sverige bland länderna med högst gympenetration i Europa.
Hur ofta tränar någon som har gymkort?
Här blir statistiken kanske ännu mer intressant.
Många träningsintresserade personer tränar fyra, fem eller sex gånger i veckan. Men den genomsnittliga gymmedlemmen verkar använda sitt gymkort betydligt mindre.
Amerikanska medlemsdata visar ungefär 1,5 gymbesök per vecka i genomsnitt.
Om den frekvensen hålls under ett helt år motsvarar det cirka:
78 gymbesök per år.
Före pandemin låg gymbesökandet betydligt högre. Under 2019 låg genomsnittet omkring 2,1 besök per vecka, vilket motsvarar ungefär 109 besök per år.
Andra sammanställningar visar omkring:
119 gymbesök per medlem 2019
72 besök 2021
78 besök 2022
81 besök 2023.
Ett gymmedlemskap innebär alltså långt ifrån automatiskt att personen tränar fyra gånger i veckan.
För den genomsnittliga medlemmen verkar verkligheten snarare ligga någonstans omkring 1–2 gymbesök per vecka.
Hur stark är den genomsnittliga gymtränande personen?
Det här är en betydligt svårare fråga.
Det finns ingen stor svensk studie där tusentals slumpmässigt utvalda gymmedlemmar testats i bänkpress, knäböj och marklyft.
Däremot finns enorma databaser där tränande personer registrerat sina lyft.
En av de största är StrengthLevel.
Enbart databasen för bänkpress innehåller över 48 miljoner registrerade lyft. Databaserna för knäböj och marklyft innehåller omkring 25 miljoner respektive 23 miljoner lyft.
Det är alltså väldigt mycket data.
Men det finns en viktig begränsning: personer som registrerar sina maxlyft på en styrkesajt är sannolikt mer seriösa styrketränande än genomsnittet på ett vanligt gym.
Siffrorna bör därför ses som jämförelser mellan personer som faktiskt styrketränar, inte mellan hela befolkningen.
Genomsnittlig bänkpress
För män ligger ungefär den mittersta nivån bland registrerade lyftare kring:
96 kg i bänkpress.
För kvinnor ligger motsvarande nivå omkring:
51 kg.
De manliga styrkenivåerna brukar ungefär se ut så här:
Nybörjare: 49 kg
Novice: 70 kg
Intermediate: 96 kg
Advanced: 127 kg
Elite: 160 kg
För kvinnor ligger nivåerna ungefär på:
Nybörjare: 19 kg
Novice: 33 kg
Intermediate: 51 kg
Advanced: 72 kg
Elite: 97 kg
Det innebär att en man som bänkpressar omkring 100 kilo ligger ungefär kring mitten eller något över mitten bland de styrketränande män som registrerat sina resultat.
Hur många klarar 100 kg i bänkpress?
Det här är en av gymvärldens klassiska frågor.
Tyvärr finns ingen bra studie som kan säga exakt hur stor andel av svenska män som kan bänkpressa 100 kilo.
Men vi kan sätta prestationen i perspektiv.
I den stora styrkedatabasen ligger medianliknande nivån för män omkring 96 kilo.
Det innebär att 100 kilo är strax över mitten bland män som aktivt registrerar sina styrkelyft.
Det är därför rimligt att uppskatta att något mindre än hälften av männen i just den databasen klarar 100 kilo.
Men bland samtliga män i befolkningen skulle andelen vara mycket mindre.
Bland samtliga gymmedlemmar skulle den sannolikt också vara betydligt mindre.
För kvinnor är 100 kilo en extremt stark bänkpress.
Elitnivån i databasen ligger omkring 97 kilo, vilket ungefär motsvarar de starkaste 5 procenten av registrerade kvinnliga lyftare.
En kvinna som bänkar 100 kilo är alltså mycket stark även jämfört med andra styrketränande kvinnor.
Kroppsvikten förändrar allt
100 kilo i bänk betyder olika saker beroende på hur mycket personen väger.
En person som väger 70 kilo och bänkar 100 kilo lyfter:
1,43 gånger kroppsvikten.
En person som väger 80 kilo lyfter:
1,25 gånger kroppsvikten.
En person som väger 90 kilo lyfter:
1,11 gånger kroppsvikten.
En person som väger 100 kilo lyfter:
1,0 gånger kroppsvikten.
Det är därför relativ styrka ofta är mer intressant än absoluta kilogram.
Genomsnittlig knäböj
För män ligger den mittersta nivån bland registrerade styrketränande ungefär kring:
131 kg i knäböj.
Nivåerna ser ungefär ut så här:
Nybörjare: 66 kg
Novice: 95 kg
Intermediate: 131 kg
Advanced: 173 kg
Elite: 219 kg
För kvinnor ligger den centrala nivån omkring:
76 kg.
En man som gör 140 kilo i knäböj är alltså någonstans kring en medelgod till något över genomsnittlig nivå bland personer som aktivt registrerar sina styrkelyft.
Genomsnittligt marklyft
Marklyft är normalt den övning där människor kan hantera störst absolut vikt.
För män ligger nivåerna ungefär på:
Nybörjare: 80 kg
Novice: 113 kg
Intermediate: 154 kg
Advanced: 202 kg
Elite: 253 kg
För kvinnor ligger nivåerna ungefär på:
Nybörjare: 41 kg
Novice: 63 kg
Intermediate: 91 kg
Advanced: 124 kg
Elite: 160 kg
En typisk man kring mitten i databasen marklyfter alltså omkring 150–155 kilo.
Hur många kan marklyfta två gånger kroppsvikten?
Att marklyfta dubbla kroppsvikten är ett populärt styrkemål.
För män motsvarar 2 gånger kroppsvikten ungefär Intermediate-nivå i stora styrkedatabaser.
Det placerar prestationen ungefär kring mitten bland registrerade manliga lyftare.
En man som väger 80 kilo skulle alltså behöva marklyfta:
160 kg.
Väger han 90 kilo krävs:
180 kg.
Väger han 100 kilo krävs:
200 kg.
Bland kvinnor är dubbla kroppsvikten betydligt mer imponerande relativt övriga kvinnliga styrketränande.
Där motsvarar 2 gånger kroppsvikten ungefär Advanced-nivå, vilket placerar lyftet omkring den 80:e percentilen.
Det innebär grovt räknat att omkring 20 procent av kvinnorna i styrkedatabasen når den nivån eller högre.
Det betyder däremot inte att 20 procent av alla kvinnor på gym kan marklyfta dubbla kroppsvikten. Den verkliga andelen bland alla gymbesökare är sannolikt mycket lägre.
Hur många pull-ups är bra?
Pull-ups är en av de bästa övningarna för att jämföra relativ överkroppsstyrka.
Eftersom du lyfter din egen kropp blir kroppsvikten automatiskt en del av belastningen.
I stora träningsdatabaser ligger den centrala nivån för män omkring:
13 pull-ups.
För kvinnor ligger den omkring:
6 pull-ups.
För armhävningar ligger motsvarande nivå ungefär på:
39 repetitioner för män
och
18 repetitioner för kvinnor.
Även här måste man komma ihåg att personer som registrerar sina prestationer sannolikt tränar mer än genomsnittspersonen.
Det betyder att 13 strikta pull-ups är en ganska bra prestation på ett vanligt kommersiellt gym.
Andra intressanta styrkesiffror
Det finns även statistik från flera andra populära gymövningar.
För hantelpress ligger en central nivå omkring:
38 kg per hantel för män
och
20 kg per hantel för kvinnor.
För bröstpressmaskin ligger motsvarande nivå ungefär på:
86 kg för män
och
37 kg för kvinnor.
För lutande bänkpress ligger nivåerna omkring:
86 kg för män
och
43 kg för kvinnor.
För smal bänkpress ligger siffrorna omkring:
93 kg för män
och
50 kg för kvinnor.
För neutrala pull-ups ligger mitten ungefär kring:
14 repetitioner för män
och
7 repetitioner för kvinnor.
För chin-ups:
13 repetitioner för män
och
6 repetitioner för kvinnor.
Vad är en genomsnittlig tid på milen?
För löpning finns betydligt bättre statistik än för styrketräning eftersom miljontals officiella tävlingsresultat registreras automatiskt.
En mycket stor sammanställning av omkring 35 miljoner löpresultat från mer än 28 000 lopp ger en bra bild.
För 10 kilometer ligger en typisk genomsnittsnivå omkring:
1 timme, 2 minuter och 8 sekunder.
För män:
cirka 57 minuter och 15 sekunder.
För kvinnor:
cirka 1 timme, 6 minuter och 54 sekunder.
Det gör den klassiska gränsen på 60 minuter mer imponerande än många tror.
Ungefär 40 procent av 10-kilometersresultaten är snabbare än en timme.
Att springa milen under 60 minuter innebär alltså ungefär att du är snabbare än 60 procent av tävlingsresultaten i denna stora databas.
Hur snabbt måste man springa för att tillhöra de snabbaste?
För att tillhöra ungefär de snabbaste 10 procenten på 10 kilometer krävs omkring:
48 minuter och 11 sekunder totalt.
För män cirka:
45 minuter och 11 sekunder.
För kvinnor cirka:
53 minuter och 35 sekunder.
Vill du tillhöra ungefär den snabbaste 1 procenten krävs ungefär:
36 minuter och 18 sekunder totalt.
För män omkring:
34 minuter och 24 sekunder.
För kvinnor ungefär:
41 minuter och 12 sekunder.
En mil under 40 minuter är alltså en mycket stark motionärstid.
Under 35 minuter börjar vi närma oss en nivå som bara en mycket liten andel av motionslöpare klarar.
Hur många använder kosttillskott?
Även här beror svaret mycket på vad vi räknar som kosttillskott.
Proteinpulver och kreatin är kosttillskott, men det är också D-vitamin, magnesium, omega-3 och multivitaminer.
I en stor amerikansk hälsoundersökning uppgav omkring 57,6 procent av vuxna att de använt minst ett kosttillskott under de senaste 30 dagarna.
Bland kvinnor var siffran omkring:
63,8 procent.
Bland män:
50,8 procent.
Användningen ökar dessutom kraftigt med åldern.
Bland personer över 60 år använde omkring 67 procent av männen och hela 80 procent av kvinnorna någon typ av kosttillskott.
Kosttillskott i Europa
Europeiska undersökningar visar också hög användning.
I en studie omfattande mer än 13 000 vuxna i 14 EU-länder, inklusive Sverige, uppgav omkring 88 procent att de någon gång använt kosttillskott.
Bland dem hade cirka 93 procent gjort det under det senaste året.
De vanligaste produkterna var:
D-vitamin: 46 procent
C-vitamin: 36 procent
Magnesium: 33 procent
Multivitamin/mineral: 29 procent
Omega-3 eller fiskolja: 19 procent
Det visar också att kosttillskottsmarknaden är betydligt större än bara proteinpulver och kreatin.
Hur många gymtränande använder kosttillskott?
Bland personer som faktiskt tränar på gym verkar användningen vara hög.
I en studie på 459 gymmedlemmar använde omkring 43,8 procent kosttillskott.
Bland män var siffran:
62,7 procent.
Bland kvinnor:
33,9 procent.
De personer som använde kosttillskott tränade dessutom i genomsnitt omkring:
6 timmar per vecka
jämfört med:
4 timmar per vecka
bland dem som inte använde kosttillskott.
Bland kosttillskottsanvändarna använde omkring:
80 procent proteinprodukter
38 procent multivitamin eller mineraler
37 procent sportbars
och omkring
37 procent BCAA.
Hur mycket pengar spenderar svenskar på kosttillskott?
Här blir siffrorna riktigt stora.
Under 2025 omsatte kategorin kosttillskott och vitaminer omkring:
3,9 miljarder kronor i Sverige.
Sportnutrition omsatte ytterligare omkring:
2,67 miljarder kronor.
Det innebär tillsammans omkring:
6,57 miljarder kronor per år.
Av sportnutritionen stod proteinbaserade produkter för ungefär:
1,87 miljarder kronor.
Det motsvarar omkring:
70 procent av hela sportnutritionsmarknaden.
Slår man ut kosttillskott och vitaminer på hela Sveriges befolkning motsvarar det ungefär:
368 kronor per svensk och år.
Sportnutrition motsvarar ytterligare ungefär:
252 kronor per svensk och år.
Tillsammans blir det cirka:
620 kronor per person och år.
Det är dock viktigt att förstå att detta är utslaget på hela befolkningen, inklusive barn och personer som aldrig köper ett kosttillskott.
Den genomsnittliga faktiska användaren spenderar därför betydligt mer.
Proteinmarknaden är enorm
Den svenska marknaden för sportnutrition har vuxit kraftigt.
Från omkring:
1,9 miljarder kronor 2019
till cirka:
2,67 miljarder kronor 2025.
Det innebär en nominell ökning på ungefär:
41 procent.
Marknaden för vitaminer och kosttillskott ökade under ungefär samma period från:
2,97 miljarder kronor
till:
3,9 miljarder kronor.
Det motsvarar drygt:
31 procents ökning.
Proteinpulver, proteinbars och färdiga proteindrycker har alltså gått från att vara en ganska smal träningsprodukt till en miljardindustri.
Hur mycket fysisk aktivitet får svenskar?
Trots att Sverige är ett träningsaktivt land når långt ifrån alla rekommendationerna.
Omkring 65 procent av svenska vuxna uppger en aktivitetsnivå motsvarande minst 150 minuter pulshöjande aktivitet per vecka.
Samtidigt finns en grupp på omkring 20 procent som både tränar mindre än 150 minuter per vecka och sitter minst 8 timmar per dag.
Rekommendationen för vuxna är ungefär:
150–300 minuter måttlig fysisk aktivitet per vecka
eller
75–150 minuter högintensiv fysisk aktivitet.
Dessutom rekommenderas muskelstärkande aktivitet minst:
2 gånger per vecka.
Globalt når omkring 31 procent av världens vuxna inte rekommenderad fysisk aktivitetsnivå.
Det motsvarar ungefär:
1,8 miljarder människor.
Träning handlar inte bara om muskler
För många är den psykiska effekten minst lika viktig som den fysiska.
I en svensk träningsundersökning uppgav omkring 77 procent att träning är viktig för deras psykiska välbefinnande.
Bland kvinnor var siffran:
82 procent.
Bland män:
72 procent.
Kvinnor uppgav också oftare att de tränar för att känna sig starkare:
45 procent av kvinnorna
jämfört med:
29 procent av männen.
Träningsformerna skiljer sig också.
Yoga användes av omkring:
17 procent av kvinnorna
mot:
4 procent av männen.
Dans:
9 procent av kvinnorna
mot bara:
1 procent av männen.
Hur många använder personlig tränare?
Personlig träning har blivit en allt större del av gymbranschen.
Amerikansk statistik visar att omkring:
23 procent av gymmedlemmarna använde personlig tränare under ett år.
Omkring:
32 procent deltog i small-group training.
De som använde personlig tränare genomförde i genomsnitt ungefär:
21 PT-pass per år.
Personer som tränade i mindre grupper gjorde omkring:
23 sådana pass per år.
Det betyder att ungefär var fjärde gymmedlem i den statistiken köper eller använder personlig träning åtminstone någon gång under året.
Hur dyrt är ett gymkort egentligen?
Gympriserna har också stigit.
Svensk prisstatistik visade i början av 2026 att gymkort blivit nästan:
13 procent dyrare sedan 2022.
Den allmänna inflationen under motsvarande period låg omkring:
9 procent.
Vad ett gymkort faktiskt kostar varierar enormt, från budgetgym för några hundralappar i månaden till premiumanläggningar som kostar runt tusen kronor eller mer.
Men hur mycket varje träningspass kostar beror framför allt på hur ofta kortet används.
Anta att gymkortet kostar:
500 kronor per månad.
Det blir:
6 000 kronor per år.
Tränar du 78 gånger om året, ungefär som den genomsnittliga amerikanska medlemmen, kostar varje besök cirka:
77 kronor.
Tränar du tre gånger i veckan, ungefär:
156 pass per år
blir kostnaden:
38 kronor per träningspass.
Tränar du fem gånger i veckan, ungefär:
260 pass per år
blir kostnaden bara cirka:
23 kronor per pass.
Ju mer du använder gymkortet, desto billigare blir alltså varje enskilt träningspass.
Så stark är en typisk registrerad styrketränande
Om vi sammanfattar de stora styrkedatabaserna får vi ungefär följande mittpunkter.
För män:
Bänkpress: 96 kg
Knäböj: 131 kg
Marklyft: 154 kg
Pull-ups: 13 repetitioner
Armhävningar: 39 repetitioner
För kvinnor:
Bänkpress: 51 kg
Knäböj: 76 kg
Marklyft: 91 kg
Pull-ups: 6 repetitioner
Armhävningar: 18 repetitioner
Men återigen: detta gäller personer som aktivt registrerat sina träningsresultat. Det är inte samma sak som genomsnittspersonen på gatan.
Vad betyder egentligen ”genomsnittlig”?
Det kanske viktigaste när man läser gymstatistik är att förstå vilken grupp man jämför sig med.
En man som bänkpressar 100 kilo kan vara väldigt stark jämfört med den vuxna befolkningen i stort.
Han kan vara klart över genomsnittet bland samtliga gymmedlemmar.
Men jämfört med personer som aktivt registrerar sina maxlyft kan han ligga ganska nära mitten.
Alla tre påståendena kan vara sanna samtidigt.
Samma sak gäller löpning.
Att springa milen på 60 minuter kan vara mycket bra jämfört med en otränad person. Bland människor som faktiskt springer motionslopp är det däremot närmare mitten.
Springer du på 50 minuter börjar du vara snabbare än en stor majoritet av motionslöpare.
Springer du på 40 minuter är du snabb jämfört med nästan alla motionärer.
Och när du närmar dig 35 minuter befinner du dig i en mycket liten minoritet.
Gymvärlden i siffror
Sammanfattningsvis finns omkring 75 miljoner gymmedlemmar i Europa och mer än 67 000 gym och träningsanläggningar.
Den europeiska fitnessmarknaden omsätter omkring 39 miljarder euro per år.
Omkring 75 procent av svenskarna uppger att de tränar minst en gång i veckan, och cirka 40 procent tränar minst tre gånger.
Den genomsnittliga gymmedlemmen använder samtidigt sitt gymkort betydligt mindre än många kanske tror, med ungefär 1,5 gymbesök per vecka i amerikansk medlemsdata.
Bland självselekterade styrketränande ligger en manlig bänkpress kring 96 kilo, knäböj kring 131 kilo och marklyft kring 154 kilo nära mitten.
För kvinnor ligger motsvarande siffror omkring 51 kilo, 76 kilo och 91 kilo.
En man som klarar 100 kilo i bänkpress ligger ungefär kring mitten eller något över mitten bland registrerade styrketränande män, men sannolikt mycket högt jämfört med hela den manliga befolkningen.
En man som marklyfter dubbla kroppsvikten ligger ungefär kring mitten bland registrerade lyftare, medan en kvinna som gör samma relativa prestation ligger omkring den 80:e percentilen.
En mil under 60 minuter är snabbare än en majoritet av registrerade 10-kilometersresultat.
Runt 48 minuter börjar man närma sig de snabbaste 10 procenten.
Runt 36 minuter närmar man sig den snabbaste procenten.
Samtidigt spenderar svenskar omkring 6,6 miljarder kronor per år på kosttillskott, vitaminer och sportnutrition, varav proteinprodukter står för närmare 1,9 miljarder kronor.
Gymträning är alltså långt ifrån ett marginalintresse. Det är en enorm industri, en etablerad del av vardagen för miljontals människor och ett område där vi numera har tillgång till mer statistik än någonsin tidigare.
Men kanske är den viktigaste siffran fortfarande den mest personliga: vad du klarade för ett år sedan jämfört med vad du klarar idag.
Statistik är fantastisk för att sätta prestationer i perspektiv. För långsiktig utveckling är det däremot oftast betydligt mer relevant att jämföra sig med sin egen tidigare nivå än med någon annans bänkpress, löptid eller kroppsvikt.
Vill du lära dig mer om träning, kost och coaching? Eller vill du kanske byta karriär till PT och kostrådgivare? Anmäl dig till vår PT-utbildning på www.intensivept.se.
