HBOT – hyperbar syrgasbehandling

HBOT är en förkortning av Hyperbaric Oxygen Therapy, på svenska oftast kallat hyperbar syrgasbehandling. Behandlingen innebär att du vistas i en tryckkammare och andas syrgas (nära 100 %) medan trycket i kammaren höjs över normalt atmosfärstryck. Det kan låta som science fiction, men HBOT är i grunden klassisk medicinsk fysiologi: genom att kombinera hög syrgashalt med högre omgivningstryck kan man pressa in mer syre i blodet än vad som är möjligt vid normal luftandning.

De senaste åren har HBOT dessutom blivit ett välkänd ord inom återhämtning, elitidrott och wellness. Det är här som många blir förvirrade: är HBOT en evidensbaserad sjukhusbehandling, eller en dyr trend? Sanningen är att det kan vara båda – beroende på varför du gör det, hur det görs och vilken typ av kammare och medicinsk övervakning som används.

I det här inlägget går vi igenom vad HBOT är, vad som händer i kroppen, när evidensen är starkast, var den är osäker, och vilka risker och praktiska frågor som är viktiga om du funderar på behandlingen.

Vad är HBOT i praktiken?

I en typisk medicinsk HBOT-behandling sitter eller ligger du i en tryckkammare. Kammaren kan vara en större “multiplace”-kammare där flera personer behandlas samtidigt, eller en “monoplace”-kammare för en person. Trycket höjs ofta till ungefär 2,0–2,5 ATA (motsvarar ungefär trycket på 10–15 meters djup under vatten). En session varar ofta 60–120 minuter. För akuta tillstånd kan det räcka med enstaka behandlingar, medan kroniska problem (till exempel vissa svårläkta sår eller strålskador) kan kräva 20–40 sessioner eller mer.

Det är också viktigt att känna till att det finns en marknad av så kallade “milda” eller “soft”-kammare med lägre tryck, ibland i kombination med syrgaskoncentrator. De skiljer sig från sjukhusens medicinska system både i tryck, syrgashantering och säkerhetsrutiner. När man pratar om forskningsläget för HBOT syftar man nästan alltid på medicinsk HBOT i tryckkammare med etablerade protokoll.

Varför hjälper tryck + syrgas? Fysiologin bakom effekten

Nyckelidén kan sammanfattas så här: ju högre partialtryck av syre, desto mer syre kan transporteras i blodet – även löst i plasman. Vid normal luftandning är vi mycket beroende av hemoglobinets syrebindning. Med HBOT kan man öka den mängd syre som faktiskt är löst i blodplasma på ett sätt som gör att syre kan nå vävnad även när cirkulationen är nedsatt.

Det får en rad biologiska konsekvenser som kan vara kliniskt viktiga i rätt situation. För det första kan bättre syretillgång förbättra sårläkning genom att stödja kollagensyntes och nybildning av blodkärl. För det andra kan höga syrenivåer påverka immunförsvaret, till exempel genom att förbättra vissa vita blodkroppars förmåga att hantera bakterier i syrefattiga miljöer. För det tredje kan tryck i sig minska gasbubblors volym, vilket är centralt vid dykrelaterade skador och luft-/gasembolier.

Det är alltså inte “mer syre är alltid bättre”, utan mer syre under tryck kan vara terapeutiskt när problemet handlar om syrebrist i vävnad, gasbubblor, vissa infektioner eller vävnadsskada där syre är en flaskhals för läkning.

När är evidensen starkast? Indikationer med etablerad medicinsk användning

Internationellt brukar man luta sig mot listor över etablerade indikationer från hyperbarmedinska professionella organisationer och kliniska riktlinjer. Det handlar i praktiken om tillstånd där mekanismerna passar väl och där klinisk erfarenhet och studier sammantaget stödjer nyttan.

Exempel på tillstånd som ofta lyfts som välgrundade användningsområden är dykarsjuka (dekompressionssjuka) och luft-/gasemboli, där tryckkammarbehandling kan vara avgörande för att minska bubbelrelaterade skador. Andra exempel är vissa svåra mjukdelsinfektioner (som nekrotiserande mjukdelsinfektioner), gasgangrän, vissa akuta traumatiska ischemiska tillstånd (till exempel krosskador/kompartmentsyndrom), svåra brännskador, komprometterade transplantat/flikar och vissa specifika sårproblem.

Det betyder inte att HBOT alltid är förstahandsvalet. I de flesta fall är HBOT en tilläggsbehandling till kirurgi, antibiotika, optimal sårvård, rökstopp, blodsockerkontroll, avlastning och annan rehabilitering. Det betyder också att rätt patienturval blir helt avgörande: samma behandling kan vara hjälpsam för en liten undergrupp och meningslös för en annan.

Diabetesfotsår och kroniska sår: lovande, men inte en genväg

Det område där många möter HBOT första gången är kroniska sår, särskilt diabetesrelaterade fotsår. Logiken är tydlig: om vävnaden lider av långvarig syrebrist och mikrocirkulationsproblem kan extra syre under tryck bidra till att bryta en ond cirkel.

Systematiska översikter har visat att HBOT i vissa studier verkar öka sannolikheten för sårläkning på kort sikt, och det finns signaler om minskad risk för större amputationer i vissa material. Samtidigt är forskningen heterogen: studier skiljer sig åt i patienturval, sårtyp (ischemiskt eller ej), samtidig standardbehandling, antal sessioner och hur man mäter utfall. I praktiken betyder det att HBOT ibland kan vara ett värdefullt tillägg, men att det sällan ersätter den tråkiga grunden: konsekvent avlastning, infektionkontroll, god glukosreglering, optimerad cirkulation och en strukturerad sårvård.

En viktig praktisk poäng är att om man inte gör “allt det andra” blir effekten av HBOT ofta liten eller obefintlig. Om man däremot har ett välorganiserat sårteam och en patient med tydlig vävnadshypoxi/ischemi där såret inte svarar på bästa standardvård, kan HBOT i vissa fall vara rimligt att pröva.

Strålskador: när vävnad blir kroniskt “svältfödd” på syre

Senstrålskador efter cancerbehandling är ett annat klassiskt område. Strålning kan skada små blodkärl och göra vävnad kroniskt syrefattig och skör. Det kan yttra sig som till exempel problem i mjukdelar eller ben (osteoradionekros), långdragna sår eller svåra symtom från slemhinnor.

Här finns klinisk erfarenhet av HBOT och även sammanställningar av studier som tyder på att vissa patienter kan få minskade besvär och förbättrad vävnadskvalitet, särskilt i situationer där målet är att förbättra cirkulation och stimulera läkning i ett område som annars har svårt att reparera sig. Även här är budskapet detsamma: effekten är inte universell, och den största nyttan ses oftare när HBOT används inom ramen för en tydlig behandlingsplan tillsammans med övriga åtgärder.

Kolmonoxidförgiftning: därför är frågan mer kontroversiell

Kolmonoxidförgiftning är ett område som ofta nämns i samband med HBOT, men där evidensen historiskt har varit omdiskuterad. Mekanistiskt finns argument för HBOT: kolmonoxid binder hårt till hemoglobin och kan även påverka cellandningen, och snabb syretillförsel kan vara livräddande.

Samtidigt har studier och sammanställningar inte alltid pekat åt samma håll när det gäller långsiktiga neurologiska följder. I vissa vårdsystem används HBOT selektivt (till exempel vid allvarliga symtom, medvetandepåverkan eller graviditet), medan andra har varit mer restriktiva och betonat att underlaget inte är entydigt. Det här är ett bra exempel på att “används i sjukvården” inte alltid betyder “samma protokoll för alla och med helt okontroversiell evidens”.

HBOT och idrott/återhämtning: vad säger forskningen – och vad säger marknadsföringen?

Det är lätt att förstå lockelsen: om mer syre hjälper läkning, borde det då inte hjälpa återhämtning efter hårda pass? Här behöver man nyansera.

Det finns studier och meta-analyser som undersökt effekter av HBOT på markörer för muskelpåverkan och återhämtning efter träning. Vissa sammanställningar har hittat förbättringar i vissa mått på muskelsskada, medan effekten på klassisk träningsvärk (DOMS) och prestation är mer blandad. Ofta handlar det om små studier, varierande protokoll och utfall som inte alltid är direkt översättbara till “du blir snabbare/strongare av detta”.

Det betyder inte att HBOT är värdelöst i idrott. Det betyder att påståendet “HBOT ger garanterat bättre prestation och snabb återhämtning för alla” är för starkt jämfört med vad forskningen kan bära. För en frisk person som redan gör rätt med sömn, energiintag, protein, periodisering, återhämtningsdagar och rehab kan HBOT mycket väl ge en liten effekt – men den kan också vara så liten att den i praktiken drunknar i allt annat.

Det finns dessutom en skillnad mellan att använda HBOT som medicinsk behandling och att använda det som wellness. I medicinska indikationer handlar det ofta om att återställa funktion eller rädda vävnad. I wellness handlar det ofta om att “optimera” en redan frisk kropp. Där blir kraven på evidens och risk–nytta-balans annorlunda: om nyttan är liten måste också riskerna vara extremt små och kostnaden rimlig för att det ska vara motiverat.

Risker och biverkningar: varför säkerhet är en stor del av samtalet

HBOT betraktas ofta som relativt säker när den ges korrekt, men “relativt säker” betyder inte “riskfri”. Det finns flera biverkningar som är viktiga att känna till.

Det vanligaste är tryckrelaterade besvär från öron och bihålor, ungefär som vid flygning eller dykning. Om man inte kan tryckutjämna kan det bli smärtsamt och i värsta fall leda till barotrauma. En annan relativt vanlig effekt är tillfälliga synförändringar (ofta övergående när behandlingarna avslutas). Klaustrofobi kan också vara ett problem för vissa.

Mer sällsynt, men viktigt, är syrgastoxicitet. Vid höga syrgashalter under tryck finns en liten risk för kramper. I kontrollerade kliniska protokoll är det ovanligt, men det är en av anledningarna till att behandlingen ska ske med utbildad personal och tydliga säkerhetsrutiner.

En annan, ofta underskattad risk är brandrisk. Syrgasrika miljöer kräver rigorösa rutiner kring klädmaterial, statisk elektricitet, förbjudna föremål och underhåll av utrustning. Den som erbjuder HBOT måste kunna visa att säkerhetsarbetet är systematiskt och att personalen är tränad.

Kontraindikationer: när HBOT kan vara olämpligt

Det finns ett fåtal tydliga situationer där HBOT inte ska ges, och flera där man behöver göra en noggrann riskbedömning. En klassiskt viktig kontraindikation är obehandlad pneumothorax (luft i lungsäcken), eftersom tryckförändringar kan göra tillståndet livshotande. Andra situationer som kan kräva extra försiktighet är vissa lungsjukdomar, pågående luftvägsinfektion med svår tryckutjämning, vissa öronproblem eller om du har svårt att tolerera kammarmiljön.

Det här är en del av skälet till att “HBOT på drop-in som wellness” kan vara problematiskt om medicinsk screening och övervakning är bristfällig. Det räcker inte att behandlingen känns ofarlig – man behöver veta att den är rätt för just dig.

Om du funderar på HBOT: rimliga frågor att ställa

Om du överväger HBOT, oavsett om det är för ett medicinskt problem eller för återhämtning, är det klokt att stanna upp och ställa några konkreta frågor.

För det första: Vilken indikation behandlar vi? Om svaret är diffust (“allmän inflammation”, “detox”, “anti-aging”) bör varningslamporna blinka. För det andra: vilket protokoll används – tryck, syrgaskoncentration, sessionstid och antal sessioner? För det tredje: hur ser säkerhetsrutinerna ut kring brandrisk, utbildning, underhåll och patientövervakning?

För det fjärde: vad är alternativkostnaden? Om du lägger tid och pengar på HBOT men samtidigt prioriterar ner sömn, strukturerad rehab, bra energiintag eller behandling av grundproblemet, då är det lätt att missa den stora effekten som ofta ligger i basen.

Och slutligen: hur mäter vi om det fungerar? Vid sår kan man mäta läkningstakt och vävnadsstatus. Vid idrott kan man mäta prestation, återhämtning och symtom över tid. Utan mått blir det lätt att förväxla förhoppning med effekt.

Slutsats: en kraftfull metod – när den används på rätt sätt

HBOT är en seriös medicinsk behandling med tydliga användningsområden där mekanismer och klinisk erfarenhet är starka, och där forskningen ger stöd i utvalda situationer. Samtidigt finns områden där evidensen är mer osäker och där marknadsföringen ibland springer före data – särskilt inom wellness och prestationsoptimering.

Det klokaste sättet att tänka är därför: HBOT är varken mirakelkur eller bluff per definition. Det är ett verktyg. Och som alla verktyg fungerar det bäst när problemet är rätt, protokollet är rätt och säkerheten är på plats.

Referenser (urval, för den som vill fördjupa sig)

Undersea & Hyperbaric Medical Society (UHMS). HBO Indications (lista över etablerade indikationer).

U.S. Food and Drug Administration (FDA). Follow Instructions for Safe Use of Hyperbaric Oxygen Therapy Devices – Letter to Health Care Providers (25 augusti 2025).

Cochrane Database of Systematic Reviews. Hyperbaric oxygen therapy for treating chronic wounds (CD004123, uppdaterad översikt).

Cochrane Database of Systematic Reviews. Hyperbaric oxygen therapy for late radiation tissue injury (CD005005, uppdaterad översikt).

Luo X, m.fl. Effects of Hyperbaric Oxygen Therapy on Exercise-Induced Muscle Injury and Soreness: A Systematic Review and Meta-analysis. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation (publicerad 2025).

Gawdi R, m.fl. Hyperbaric Oxygen Therapy Contraindications. StatPearls (uppdaterad 2025).

Mayo Clinic. Hyperbaric oxygen therapy – overview (uppdaterad 2024).

Karolinska Institutet. Hyperbaric Medicine – forskningsgrupp (information om hyperbar medicin och tryckkammarbehandling i svensk kontext).

Villl du lära dig mer om ämnet? Eller vill du kanske byta karriär till PT och Kostrådgivare. Anmäl dig till vår PT-Utbildning på www.intensivept.se