Månadens Studier - Juli

Här är en sammanställning av vetenskapliga artiklar som PubMed publicerat i juli 2025 och som kan vara relevanta för en personlig tränare. Varje punkt beskriver studieupplägg, centrala resultat och eventuella praktiska rekommendationer.

  • Adduktorexercis – weighted vs. unweighted
    Ett randomiserat kontrollerat försök på 31 manliga rugbyspelare undersökte en åtta‑veckors isometrisk “Copenhagen adduction”‑övning med eller utan vikt. Programmet med vikt ökade adduktionsstyrkan och förbättrade förhållandet mellan adduktion och abduktion mer än den oviktade versionen. Båda programmen gav inga nämnvärda skillnader i abduktionsstyrkapubmed.ncbi.nlm.nih.gov. För tränare som vill förebygga ljumskproblem hos idrottare kan en låg dos av viktad adduktionsövning vara effektivare än enbart kroppsvikt.

  • Bestämma rätt intensitetszoner vid hjärtsjukdom
    En “step‑ramp‑step”‑protokollstudie på patienter med kranskärlssjukdom visade att man måste korrigera för individuella skillnader i relationen mellan syreupptag (VO₂) och effektutveckling. Okorrigerade beräkningar undervärderade VO₂ vid moderat och hög belastning, medan det korrigerade protokollet gav träffsäkra intensitetsrekommendationerpubmed.ncbi.nlm.nih.gov. Personliga tränare som arbetar med hjärtsjuka bör använda individuella tester för att bestämma träningsintensitet.

  • Högintensiv träning minskar ortostatisk hypotension
    I en två veckor lång studie med 11 friska män ökade träning ovanför “critical power” syreupptagningsförmågan och hjärtfunktionen och minskade blodtrycksfall efter träningpubmed.ncbi.nlm.nih.gov. Högintensiv träning kan därför minska risken för yrsel eller svimning efter passet.

  • Moderat intensiv träning påverkar specifika lipider
    I en 24‑veckors träningsstudie på 101 unga stillasittande vuxna ökade moderat, men inte hög, intensitet vissa glycerofosfolipider och triacylglyceroler i blodet. Effekten var könsspecifik – män fick högre nivåer av glycerofosfolipider och lysoglycerofosfolipider medan kvinnor fick ökade triacylglycerolerpubmed.ncbi.nlm.nih.gov. Klassiska blodfettsmarkörer förändrades inte, vilket tyder på att hälsovinster kan bero på subtila förändringar i lipidprofilen snarare än totalkolesterol.

  • Kombinera kalorirestriktion med styrke- och konditionsträning
    En översikt konstaterade att kaloriunderskott ger viktnedgång men även förlust av muskelmassa och bentäthet. Progressiv styrketräning bevarar muskelmassa och skelett, medan aerob träning förbättrar syreupptaget; att kombinera båda under energirestriktion ger de bästa resultaten. Världshälsoorganisationen rekommenderar minst 150 minuter måttlig kondition eller 75 minuter intensiv kondition samt styrketräning två dagar per veckapubmed.ncbi.nlm.nih.gov.

  • Exerkiner och endokrin kommunikation
    En systems‑genetisk studie på råttor visade att åtta veckors uthållighetsträning kraftigt omformar kroppens endokrina nätverk. Subkutant fett fungerar som en central hormonproducent och Wnt‑signaler samt extracellulära matrixproteiner identifierades som viktiga för interorgan kommunikationpubmed.ncbi.nlm.nih.gov. Forskningen ger inblick i hur träning påverkar hormonella signaler i hela kroppen.

  • Styrketräning under graviditet
    En systematisk översikt av 50 studier med 47 619 deltagare fann att styrketräning – ofta som del av multikomponentprogram – minskar risken för graviditetshypertoni, graviditetsdiabetes, förlossningsdepression och stor fostervikt (makrosomi)pubmed.ncbi.nlm.nih.gov. De flesta studierna beskrev dock dåligt träningsdosering och progression, så ytterligare forskning behövs.

  • Proprioceptionsträning vid rotatorcuff‑relaterad skuldersmärta
    Ett randomiserat försök jämförde en två månaders axelrehabilitering med enbart styrkeövningar mot styrka plus proprioception. Båda grupperna fick liknande förbättringar i smärta, funktionsförmåga, självförtroende och kinesi-fobi; extra proprioception gav ingen ytterligare effektpubmed.ncbi.nlm.nih.gov. För klienter med långvarig skuldersmärta räcker det sannolikt med ett välstrukturerat styrkeprogram.

  • Kognitiv belastning + styrketräning
    En pilotstudie kombinerade kognitiva uppgifter med bänkpress hos åtta tränade vuxna under fyra veckor. Kombinerad träning ökade ett repetitionsmaximum med 11 % och antalet repetitioner vid utmattning med 22 %, utan att försämra psykomotorisk förmåga. Deltagarna upplevde något högre ansträngning men mindre mental trötthetpubmed.ncbi.nlm.nih.gov. Att utmana hjärnan samtidigt som musklerna kan alltså stimulera ytterligare styrkeutveckling.

  • Träning efter lungemboli
    En systematisk översikt av nio studier (583 patienter) visade att träning efter lungemboli är säker; antalet biverkningar var jämförbart med kontroller (0,5 % vs 0 %). Träningen förbättrade syreupptagningsförmåga, gångsträcka och livskvalitet men hade begränsad effekt på andfåddhetpubmed.ncbi.nlm.nih.gov. Rekrytering och följsamhet var måttlig, och större studier behövs.

  • Gångträning efter stroke
    Hos kroniska stroke­patienter visade en randomiserad studie att förbättringar i sex‑minuters gångtest berodde mest på att träningen genomfördes i hög fart och med många steg – inte på pulsfrekvens, laktatnivåer eller förbättrat VO₂maxpubmed.ncbi.nlm.nih.gov. Personliga tränare som arbetar med stroke­rehabilitering bör därför fokusera på gånghastighet och stegfrekvens i högintensiv intervallträning.

  • Inflammatoriska markörer vid typ 2‑diabetes
    En metaanalys av 60 studier jämförde olika träningsformer. Aerob träning och kombinationen av aerob och styrketräning sänkte inflammatoriska markörer (IL‑6, TNF‑α, CRP och leptin) och höjde adiponektin, medan styrketräning eller HIIT ensamma inte gav signifikanta effekterpubmed.ncbi.nlm.nih.gov. Kombinerade program verkar alltså bäst för att dämpa låggradig inflammation.

  • Progressiv träning och benhälsa
    En systematisk översikt av 24 randomiserade studier visade att progressiv träning (styrka, aerob, hopp, vibration, tai chi) förbättrar bentäthet i höft och ländrygg samt livskvalitet hos vuxnapubmed.ncbi.nlm.nih.gov. Individanpassning av träningsintensitet och typ är viktigt för bästa resultat.

  • Asprosin – hormon kopplat till insulinresistens
    En metaanalys av 14 randomiserade studier fann att alla träningsformer (aerob, HIIT, styrketräning) sänker blodnivåerna av hormonet asprosin, vilket är kopplat till insulinresistens. Effekten var större hos personer med högre BMI och ohälsa, men påverkades inte av kön eller träningsuppläggpubmed.ncbi.nlm.nih.gov.

  • Könsskillnader i hjärtats anpassning
    En crossover‑studie (38 kvinnor, 26 män) jämförde 12 veckor av konditionsträning och styrketräning. Konditionsträning ökade vänsterkammarens massa hos båda könen och förbättrade diastolisk funktion hos kvinnor, medan styrketräning ökade kammarens massa och fylningstryck endast hos mänpubmed.ncbi.nlm.nih.gov. Program bör därför utformas med hänsyn till könsrelaterade skillnader i hjärtats respons.

Sammanfattning

Under den senaste månaden har forskningen belyst hur specifika träningsupplägg – från viktade adduktionsövningar och högintensiv intervallträning till kombinerad styrke‑ och konditionsträning – påverkar styrka, uthållighet, lipidprofiler, hormonella system och sjukdomstillstånd. För personliga tränare innebär detta stöd för att:

  • Individualisera intensiteter via noggranna tester, särskilt för klienter med hjärt‑/kärlsjukdom.

  • Kombinera styrke- och konditionsträning för viktminskning, benhälsa och inflammation.

  • Använda progressiva, måttliga doser av övningar (t.ex. viktad Copenhagen‑adduktion) för att förbättra specifika muskelgrupper.

  • Integrera kognitiv stimulans eller höga gånghastigheter för att främja ytterligare adaptiva vinster i muskelstyrka och funktion efter skador eller stroke.

  • Var uppmärksam på köns‑ och patient‑specifika reaktioner för att undvika över- eller underbelastning.

Andreas Hurtig