Nikotinamid ribosid (NR): vad säger forskningen?

Nikotinamid ribosid – oftast förkortat NR – är en form av vitamin B3 som kroppen kan använda för att bygga upp koenzymet NAD+. På senare år har NR blivit ett av de mest omtalade kosttillskotten i biohacking- och hälsokretsar. Påståendena spänner från mer energi och bättre återhämtning till bromsad åldrandeprocess. Men vad håller för granskning när vi tittar på publicerade studier? I den här artikeln går vi igenom den evidens som finns, vad som fortfarande är oklart och hur man kan tänka praktiskt om man överväger NR.

Vad är NR och varför pratar alla om NAD+?

NAD+ (nikotinamid-adenin-dinukleotid) finns i alla celler och behövs för energiomsättning, DNA-reparation och en rad signalvägar. Nivåerna tenderar att sjunka med åren, vilket har kopplats till åldersrelaterade förändringar. NR är en NAD+-prekursor: efter intag tas den upp i cellen och omvandlas via NRK1/NRK2-kinaser till NMN och därefter till NAD+. I djurförsök där NAD+ har ökats ser man ofta förbättrade biomarkörer, men översättningen till kliniska effekter hos människor är mer komplex.

Höjer NR faktiskt NAD+ hos människor?

Det korta svaret är ja – i blodet ser man i regel tydliga höjningar. Redan de första kontrollerade studierna visade att 250–1000 mg/dygn kan höja NAD+-nivåer i helblod eller perifera blodceller efter några veckor. Nyare prövningar med högre doser har dessutom demonstrerat dos–respons där 3000 mg/dygn under fyra veckor kunde ge flera gånger högre NAD+ i blod jämfört med utgångsvärden. Viktigt är dock att ökningen i blod inte alltid speglar vad som händer i alla vävnader: i skelettmuskel har man till exempel ofta sett små eller inga förändringar av NAD+ trots att blodnivåerna stiger. Sammantaget talar evidensen för att NR är en effektiv NAD+-höjare i cirkulationen, medan vävnadsspecifika effekter varierar.

Metabol hälsa: insulin­känslighet, leverfett och kroppssammansättning

Här är resultaten betydligt mer återhållsamma. I en välgjord, tolv veckor lång randomiserad studie på medelålders män med fetma höjde 2000 mg NR per dag inte insulinkänslighet mätt med clamp-metodik och påverkade inte heller vilometabolism, fettoxidation eller kroppssammansättning. Andra försök har prövat NR vid övervikt och rapporterat förändringar i vissa fettvävsmarkörer och acylkarnitiner, men kliniskt tydliga förbättringar av glukosmetabolismen saknas genomgående. Slutsatsen i dagsläget är att NR inte kan rekommenderas som behandling mot insulinresistens eller viktproblem – åtminstone inte som fristående åtgärd.

Hjärt–kärl: blodtryck och kärlstyvhet

Ett av de mest uppmärksammade fynden är att NR hos medelålders och äldre kan minska systoliskt blodtryck och förbättra artärstelhet – framför allt hos personer som redan ligger i det högre intervallet. Effekterna har i huvudsak varit explorativa och behöver replikeras i större och längre prövningar. En aktuell pilotstudie på medelålders och äldre med hypertoni antyder att NR i kombination med strukturerad träning kan förstärka blodtrycks­effekten. Samtidigt finns studier inom andra patientgrupper där man inte sett någon funktionell förbättring trots höjda NAD+-nivåer. Det innebär att den kardiovaskulära nyttan ännu inte är säkerställd, men hypotesen är kliniskt intressant och under fortsatt prövning.

Prestation och muskelfunktion

Trots lovande data från djur har upprepade humanstudier inte visat att NR förbättrar uthållighet, muskelfunktion eller mitokondriell respiration i skelettmuskel. Kortare tillägg av 1000 mg/dygn under en vecka förändrade varken substratval vid arbete eller klassiska signalvägar för mitokondriell anpassning. Längre tillägg hos överviktiga män påverkade inte heller mitokondriernas funktion eller morfologi. För träningsprestation är alltså evidensen samstämmig: NR ger ingen mätbar boost.

Hjärnan och neurodegenerativa sjukdomar

I neurologiska prövningar finns mer konsekventa biomarkörsvar. Hos personer med Parkinsons sjukdom har 1000 mg/dygn under en månad ökat NAD+ i hjärnan mätt med 31P-MRS, och högre doser under kort tid har varit säkra och höjt blodets NAD+ upp till flera gånger. Små funna förbättringar i symtomskattningar ska tolkas försiktigt och kräver större fas II–III-studier, men här pågår aktiv klinisk forskning där NR ses som en pusselbit i ett bredare neuroprotektivt angreppssätt.

Säkerhet, biverkningar och särskilda överväganden

Korttidsdata hos friska och i patientgrupper pekar på god tolerabilitet upp till åtminstone 1000–2000 mg/dygn, och i neurologiska säkerhetsstudier även upp till 3000 mg/dygn under fyra veckor. Vanliga rapporterade biverkningar är milda och inkluderar mag–tarmbesvär och huvudvärk. NR ger inte den välkända ”flush” som nikotinsyra kan orsaka.

En återkommande observation är att vissa individer får en lätt, övergående ökning av homocystein när NAD+-omsättningen stiger, sannolikt kopplad till metylgruppsmetabolism. För de flesta är detta marginellt, men ett adekvat intag av folat, B6 och B12 är klokt – särskilt vid högre NR-doser.

Ett viktigt förbehåll rör cancer: prekliniska modeller har visat både neutrala och potentiellt ogynnsamma effekter på tumörbeteende när NAD+-tillförseln ökas, inklusive rapporter om ökad metastasering i specifika djurmodeller av trippelnegativ bröstcancer. Sådana fynd är inte verifierade hos människor, men tills mer data finns är försiktighet motiverad för personer med pågående cancer, nyligen behandlad cancer eller hög ärftlig risk – i samråd med behandlande läkare.

Vad säger regleringen i EU och vilka doser används i studier?

I EU är nicotinamid‑ribosidklorid (NRC) godkänd som ny livsmedelsingrediens. För kosttillskott är 300 mg per dag tillåtet för vuxna. För vissa speciallivsmedel har användningen utökats till upp till 500 mg per dag för vuxna, men gravida och ammande brukar uttryckligen undantas i produktgodkännandena. I riskvärderingar har 230 mg per dag föreslagits som säker nivå för gravida/ammande, men i praktiken rekommenderas dessa grupper ofta att avstå om det inte finns medicinska skäl. I kliniska studier på övriga vuxna har doser mellan 250 och 2000 mg/dygn varit vanligast, och i korta säkerhetsstudier även 3000 mg/dygn.

Vem kan överväga NR – och när bör man avstå?

Personer i medelåldern och äldre som är intresserade av kardiovaskulär prevention eller hjärnhälsa kan överväga NR som ett experimentellt komplement, särskilt tillsammans med bevisat effektiva livsstilsåtgärder. För den som söker bättre träningsprestation eller fettminskning är NR däremot inte en genväg. Avstå eller rådgör med vården vid graviditet och amning, vid aktiv cancer eller nyligen avslutad cancerbehandling, samt om du använder läkemedel där störningar i metylgrupps- eller niacinmetabolism kan vara ogynnsamma.

Praktiska råd om man vill testa

Om man ändå vill prova NR är ett konservativt upplägg att börja på 250–300 mg per dag tillsammans med måltid under 4–8 veckor och utvärdera hur man mår. För personer med dokumenterat förhöjt blodtryck bör NR aldrig ersätta ordinerad behandling eller livsstilsåtgärder, men kan diskuteras som tillägg i forskningskontext. Ett fullvärdigt intag av B‑vitaminer via mat eller standardiserat tillskott minskar risken för stigande homocystein.

Slutsats

NR är en effektiv NAD+-höjare i blodet och ser lovande ut inom neuroområdet, medan effekter på metabolism, kroppssammansättning, prestation och hårda kliniska utfall hittills är begränsade eller uteblivna. Säkerhetsprofilen är god på kort sikt i de doser som studerats, men långtidseffekter och vissa särskilda riskgrupper kräver mer data. För den som är nyfiken kan NR vara värt att pröva i låg dos och med rätt förväntningar – som ett komplement till, inte en ersättning för, träning, sömn, stresshantering och näringstät kost.

Vill du lära dig mer om ämnet? Eller vill du kanske byta karriär till PT och Kostrådgivare. Anmäl dig till vår PT-Utbildning på www.intensivept.se

Källor:

  • Martens CR m.fl., Nature Communications 2018: NR tolererades väl, höjde NAD+ hos medelålders/äldre och antydde blodtrycks-/kärlstyvhetseffekter. Nature+1

  • Dollerup OL m.fl., Am J Clin Nutr 2018: 2 000 mg/d i 12 veckor förbättrade inte insulinkänslighet hos män med fetma. PubMed

  • Brakedal B m.fl. (NADPARK), Cell Metabolism 2022: 1 000 mg/d ökade hjärnans NAD+ hos personer med Parkinson. PubMed+1

  • Berven H m.fl. (NR-SAFE), Nature Communications 2023: 3 000 mg/d i 4 veckor var säkert, upp till ~5× högre NAD+ i blodet; lätt homocysteinstegring. Nature+1

  • Stocks B m.fl., J Physiol 2021: Ingen effekt av NR på substratmetabolism eller träningssvar hos friska unga män. PubMed

  • Dollerup OL m.fl., J Physiol 2020: NR ändrade inte mitokondriell funktion/morfologi i skelettmuskel. PubMed

  • Freeberg KA m.fl., Front Cardiovasc Med 2022: Översikt kring NR och förhöjt systoliskt blodtryck/arteriell styvhet. PubMed

  • Lin Y m.fl., GeroScience 2025: Pilot-RCT på NR + träning vid hypertoni (pågående område; tidig evidens). SpringerLink+1

  • EFSA 2019: NR-klorid säker i kosttillskott upp till 300 mg/d för vuxna; säkerhetsbedömning för gravida/ammande. European Food Safety Authority

  • EU-förordning 2022/1160: Utökad användning i särskilda livsmedel upp till 500 mg/d för vuxna (exkl. gravida/ammande). EUR-Lex+1

  • Maric T m.fl., Biosensors & Bioelectronics 2023: I djurmodell av TNBC ökade NR metastasering; prekliniskt och ej visat i människa. PubMed

kostAndreas Hurtig