Nattokinas – allt du behöver veta
Nattokinas har under de senaste åren blivit ett allt mer omtalat kosttillskott, framför allt bland personer som är intresserade av hjärt-kärlhälsa, blodcirkulation och ett hälsosamt åldrande. På nätet förekommer stora påståenden om enzymet – allt från att det skulle kunna förbättra blodflödet till att det fungerar som ett ”naturligt blodförtunnande medel”.
Men vad är egentligen nattokinas? Hur fungerar det i kroppen? Finns det vetenskapliga belägg för effekterna? Och kanske viktigast av allt: finns det några risker med att använda nattokinas?
Här går vi igenom vad forskningen faktiskt visar.
Vad är nattokinas?
Nattokinas, på engelska nattokinase, är ett enzym som ursprungligen isolerades från den traditionella japanska maträtten natto.
Natto tillverkas genom att sojabönor fermenteras med bakterien Bacillus subtilis var. natto. Under fermenteringen bildas en karakteristisk, klibbig produkt med en mycket speciell smak och lukt. Natto har konsumerats i Japan i århundraden och innehåller bland annat protein, fibrer och vitamin K2.
Det är under själva fermenteringsprocessen som nattokinas bildas.
Trots namnet är nattokinas alltså inte ett enzym som normalt finns i stora mängder i vanliga sojabönor. Det produceras framför allt genom den bakteriella fermenteringen.
Intresset för nattokinas tog fart efter att forskare observerade att enzymet hade fibrinolytisk aktivitet – alltså förmåga att påverka fibrin.
Och det är framför allt den egenskapen som gjort nattokinas intressant inom forskningen om hjärt-kärlhälsa.
Vad är fibrin?
För att förstå varför nattokinas över huvud taget studeras behöver vi först förstå fibrin.
När kroppen behöver stoppa en blödning aktiveras ett avancerat system av koagulationsfaktorer. En central del av processen är att det lösliga proteinet fibrinogen omvandlas till fibrin.
Fibrinet bildar ett slags nätverk som hjälper till att stabilisera blodproppen.
Det här är naturligtvis livsviktigt. Utan ett fungerande koagulationssystem skulle även mindre skador kunna orsaka allvarliga blödningar.
Samtidigt måste kroppen kunna bryta ned blodproppen när den inte längre behövs. Den processen kallas fibrinolys och regleras mycket noggrant.
Nattokinas har i laboratoriestudier visat fibrinolytisk aktivitet, vilket innebär att enzymet kan påverka fibrin och mekanismer kopplade till kroppens fibrinolytiska system.
Det är också härifrån många av de populära påståendena om nattokinas kommer.
Men en effekt i ett provrör är inte automatiskt samma sak som en kliniskt relevant effekt hos människor.
Det är en mycket viktig skillnad.
Hur fungerar nattokinas?
Nattokinas är ett proteolytiskt enzym. Det innebär förenklat att enzymet kan bryta ned vissa proteiner.
Experimentell forskning har visat flera potentiella mekanismer.
Nattokinas kan direkt påverka fibrin, men forskning har också föreslagit att enzymet kan påverka kroppens egna fibrinolytiska system. Bland annat har effekter på plasminogenaktivatorer och andra komponenter i koagulations- och fibrinolyssystemet diskuterats.
Små humanstudier har också observerat förändringar i vissa markörer för koagulation och fibrinolys efter intag av nattokinas.
Det betyder att nattokinas biologiska aktivitet inte enbart är ett teoretiskt fenomen.
Däremot är det betydligt svårare att svara på om dessa förändringar leder till färre hjärtinfarkter, stroke eller blodproppar.
För sådana slutsatser behövs stora, välkontrollerade och långvariga kliniska studier.
Den typen av evidens är betydligt mer begränsad.
Nattokinas och blodtryck
Ett av de mer intressanta forskningsområdena kring nattokinas handlar om blodtryck.
Det finns randomiserade kontrollerade studier där personer med förhöjt blodtryck fått nattokinas under flera veckor. I vissa av dessa studier har forskarna observerat mindre minskningar av både systoliskt och diastoliskt blodtryck jämfört med placebo.
Även sammanställningar av forskningen har pekat mot en möjlig blodtryckssänkande effekt.
Effekten verkar dock vara relativt modest och resultaten är inte tillräckligt starka för att nattokinas ska betraktas som en etablerad behandling av hypertoni.
Det är också viktigt att skilja mellan två saker.
Att ett kosttillskott i en studie minskar det systoliska blodtrycket med några millimeter kvicksilver är inte samma sak som att det har visats förebygga hjärtinfarkt eller stroke.
Etablerade behandlingar av högt blodtryck har betydligt starkare evidens när det gäller just sådana kliniska utfall.
Personer som behandlas för högt blodtryck bör därför inte ersätta sin medicinering med nattokinas.
Kan nattokinas förbättra blodcirkulationen?
Påståendet att nattokinas ”förbättrar cirkulationen” förekommer ofta i marknadsföringen av kosttillskott.
Här behöver man vara försiktig med formuleringarna.
Det finns biologiskt rimliga mekanismer genom vilka nattokinas skulle kunna påverka koagulation, fibrinolys och eventuellt kärlfunktion. Det finns dessutom humanstudier som visar förändringar i vissa relevanta biomarkörer.
Men begreppet ”förbättrad cirkulation” är väldigt brett.
Det finns inte tillräckligt stark klinisk evidens för att generellt säga att nattokinas förbättrar blodcirkulationen hos friska människor på ett sätt som ger tydliga långsiktiga hälsofördelar.
Det är därför bättre att säga att nattokinas har visat effekter på vissa mekanismer och biomarkörer relaterade till koagulation, fibrinolys och hjärt-kärlsystemet.
Det är vetenskapligt mer korrekt.
Är nattokinas blodförtunnande?
Nattokinas beskrivs ofta som ett ”naturligt blodförtunnande medel”.
Det är en förenkling som kan bli problematisk.
Nattokinas är inte ett antikoagulantia i samma bemärkelse som etablerade läkemedel som exempelvis warfarin eller moderna direktverkande antikoagulantia. Det är heller inte samma sak som trombocythämmande läkemedel såsom acetylsalicylsyra.
Däremot finns forskning som visar att nattokinas kan påverka koagulations- och fibrinolyssystemet.
Det innebär också att man inte bör anta att nattokinas är riskfritt bara för att det säljs som kosttillskott.
En biologiskt aktiv substans som kan påverka blodets koagulation kan också potentiellt påverka risken för blödningar.
Kan nattokinas förebygga blodproppar?
Det är här vi måste skilja tydligt mellan mekanism och kliniskt bevis.
Det är biologiskt plausibelt att ett ämne med fibrinolytiska egenskaper skulle kunna påverka processer som är relevanta för trombos.
Men för att säga att ett ämne faktiskt förebygger exempelvis djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt eller ischemisk stroke krävs stora randomiserade kliniska studier där dessa sjukdomar mäts som utfall.
Den evidensen är i dagsläget otillräcklig för nattokinas.
Det är därför inte korrekt att betrakta nattokinas som en evidensbaserad ersättning för läkemedel som ordinerats för att förebygga blodproppar.
Nattokinas och kolesterol
Nattokinas marknadsförs ibland även för att förbättra blodfetterna.
Här är forskningen blandad.
Vissa studier har rapporterat förbättringar av exempelvis LDL-kolesterol, totalkolesterol eller triglycerider. Andra kontrollerade studier har däremot inte visat några tydliga kliniskt relevanta förändringar.
Det finns dessutom en viktig komplikation.
Natto innehåller fler biologiskt aktiva ämnen än nattokinas. Resultat från studier på natto kan därför inte automatiskt överföras till isolerat nattokinas i kapslar.
Sammantaget är evidensen för nattokinas som kolesterolsänkande behandling betydligt svagare än evidensen för etablerade behandlingar.
Kan nattokinas förebygga hjärt-kärlsjukdom?
Det här är förmodligen den viktigaste frågan.
Vi vet att högt blodtryck, högt LDL-kolesterol, rökning, diabetes, fysisk inaktivitet och andra faktorer påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom.
För flera behandlingar finns stora randomiserade studier som visar minskad risk för hjärtinfarkt, stroke och död.
För nattokinas är situationen annorlunda.
Det finns intressanta mekanistiska studier, mindre humanstudier och forskning på riskmarkörer. Men det saknas fortfarande tillräckligt robust evidens från stora randomiserade studier som visar att nattokinas faktiskt minskar risken för stora kardiovaskulära händelser.
Det är en avgörande skillnad.
Att förbättra en biomarkör är inte nödvändigtvis samma sak som att minska sjuklighet eller dödlighet.
Hur mycket nattokinas används?
Nattokinas anges ofta i FU, vilket står för fibrinolytiska enheter (fibrinolytic units).
Det är alltså ett mått på enzymets aktivitet snarare än enbart mängden nattokinas i milligram.
En vanligt förekommande mängd i både kosttillskott och vissa humanstudier är omkring 2 000 FU per dag. Det finns dock forskning där betydligt högre doser har använts.
Det innebär inte att högre doser automatiskt är bättre.
Tvärtom blir säkerhetsfrågan särskilt viktig när en substans kan påverka koagulationssystemet.
Det finns i dagsläget inte tillräckligt stark evidens för att fastställa en universell optimal dos för förebyggande av hjärt-kärlsjukdom hos friska personer.
När ska man ta nattokinas?
På kosttillskott rekommenderas nattokinas ibland att tas mellan måltider eller på fastande mage.
Argumentet är vanligtvis att enzymet annars kan interagera med proteiner från maten.
Problemet är att den kliniska evidensen för att en viss tidpunkt ger bättre långsiktiga hälsoeffekter är begränsad.
Det finns alltså betydligt mindre forskning kring exakt när nattokinas bör tas än vad man kan få intryck av när man läser rekommendationer på nätet.
Är nattokinas säkert?
Nattokinas verkar i mindre och kortare studier generellt ha tolererats relativt väl av många deltagare.
Men frånvaro av vanliga biverkningar i mindre studier betyder inte att ett tillskott är riskfritt.
Den mest uppenbara teoretiska och kliniska säkerhetsfrågan gäller blödningar.
Eftersom nattokinas kan påverka fibrinolys och koagulationsrelaterade processer finns en potentiell risk för ökad blödningsbenägenhet, särskilt i kombination med andra ämnen eller läkemedel som påverkar blodets koagulation.
Det finns också publicerade fallrapporter där allvarliga blödningar har satts i samband med användning av nattokinas. Fallrapporter kan inte bevisa att nattokinas ensamt orsakade händelsen, men de är tillräckligt relevanta för att motivera försiktighet.
Nattokinas tillsammans med blodförtunnande läkemedel
Det här är en av de viktigaste delarna av artikeln.
Den som använder antikoagulantia eller trombocythämmande läkemedel bör inte själv börja experimentera med nattokinas utan att först diskutera det med läkare eller annan ansvarig vårdpersonal.
Det gäller exempelvis personer som använder läkemedel för att förebygga stroke eller blodproppar.
Att kombinera flera substanser som påverkar koagulationssystemet kan potentiellt öka blödningsrisken.
Man ska inte heller sluta med ett ordinerat läkemedel för att istället använda nattokinas.
Kosttillskott och läkemedel är inte utbytbara bara för att de påverkar delar av samma fysiologiska system.
Nattokinas inför operation
Av samma anledning är nattokinas relevant inför kirurgiska ingrepp.
Kosttillskott glöms ofta bort när patienter berättar vilka preparat de använder. Många tänker helt enkelt inte på kosttillskott som något som kan påverka operation eller läkemedelsbehandling.
Men biologiskt aktiva kosttillskott kan vara relevanta.
Om du använder nattokinas och ska genomgå en operation eller annan medicinsk procedur bör du därför informera vårdpersonalen om detta och följa deras instruktioner om hur preparatet ska hanteras.
Nattokinas är inte samma sak som natto
Det är också viktigt att skilja mellan nattokinas och natto.
Natto är ett livsmedel.
Nattokinas är ett enzym som finns i natto och som kan koncentreras och säljas som kosttillskott.
Natto innehåller dessutom bland annat vitamin K2, framför allt menakinon-7. Det gör att livsmedlet kan ha andra fysiologiska egenskaper än ett renodlat nattokinastillskott.
Resultat från studier på natto kan därför inte automatiskt användas som bevis för nattokinas – och tvärtom.
Hur stark är egentligen forskningen?
Här ligger kanske den viktigaste lärdomen.
Det finns forskning på nattokinas.
Det är alltså inte ett kosttillskott där samtliga påståenden helt saknar vetenskaplig grund. Det finns experimentella studier, djurstudier och humanstudier som visar biologiskt intressanta effekter.
Framför allt finns det stöd för att nattokinas kan påverka fibrinolytiska och koagulationsrelaterade mekanismer. Det finns även kliniska data som pekar mot en möjlig mindre blodtryckssänkande effekt.
Men evidenshierarkin spelar roll.
En laboratoriestudie som visar att nattokinas kan bryta ned fibrin är inte samma sak som en randomiserad studie som visar att människor som använder nattokinas får färre blodproppar.
En studie som visar lägre blodtryck är inte heller samma sak som en studie som visar lägre dödlighet.
Det är just de stora studierna med kliniskt relevanta utfall som fortfarande saknas eller är otillräckliga.
Är nattokinas värt att ta?
Det beror på varför man överväger det.
Om tanken är att nattokinas ska ersätta medicinsk behandling mot högt blodtryck, förhöjt LDL-kolesterol, förmaksflimmer eller ökad risk för blodproppar är svaret tydligt: det finns inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att göra det.
Om en frisk person istället ser nattokinas som ett kosttillskott med potentiellt intressanta effekter på vissa kardiovaskulära biomarkörer blir frågan mer nyanserad.
Det finns lovande forskning, men evidensen är fortfarande för begränsad för att vi säkert ska kunna säga att långvarig användning minskar risken för hjärtinfarkt, stroke eller förtida död.
Och eftersom nattokinas kan påverka fysiologiska system som är involverade i koagulation är ”det är naturligt” inte ett tillräckligt argument för att anta att det är riskfritt.
Vad fungerar bättre för hjärt-kärlhälsan?
För den som primärt är intresserad av att minska risken för hjärt-kärlsjukdom finns betydligt starkare evidens för andra åtgärder.
Regelbunden fysisk aktivitet, konditionsträning, styrketräning, rökstopp, god sömn, viktminskning vid relevant övervikt och en näringsrik kost med mycket grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter, nötter och andra minimalt processade livsmedel har ett betydligt större vetenskapligt stöd.
Särskilt viktigt är att identifiera och behandla högt blodtryck, diabetes och kraftigt förhöjda blodfetter när det behövs.
Kosttillskott bör därför ses som just tillskott – inte som en genväg runt de faktorer som vi redan vet har stor betydelse för hälsan.
Sammanfattning
Nattokinas är ett enzym som bildas vid fermenteringen av natto och har framför allt blivit känt för sina fibrinolytiska egenskaper.
Det finns biologiskt intressant forskning som visar att nattokinas kan påverka fibrin, fibrinolys och vissa koagulationsrelaterade markörer. Humanstudier har dessutom pekat mot möjliga effekter på bland annat blodtryck.
Det gör nattokinas till ett intressant forskningsområde.
Men det finns ett stort steg mellan ”biologiskt intressant” och ”bevisat förebygga sjukdom”.
Vi har ännu inte tillräckligt stark evidens för att säga att nattokinas förebygger hjärtinfarkt, stroke eller andra allvarliga hjärt-kärlhändelser hos friska människor.
Samtidigt bör nattokinas inte betraktas som ett helt harmlöst kosttillskott. Eftersom enzymet kan påverka processer kopplade till blodets koagulation krävs särskild försiktighet hos personer som använder antikoagulantia eller trombocythämmande läkemedel, har en blödningsproblematik eller ska genomgå kirurgi.
Nattokinas är med andra ord ett spännande ämne där mekanismerna är intressanta, men där marknadsföringen ofta ligger flera steg före den kliniska evidensen.
Vill du lära dig mer om kost, träning, fysiologi och hur man skiljer stark evidens från hälsotrender? Eller vill du kanske byta karriär till PT och kostrådgivare? Anmäl dig till vår PT-utbildning på IntensivePT.
