Månadens studier juni 2026
Juni 2026 har bjudit på flera studier som är direkt användbara för personliga tränare, särskilt för dig som arbetar med styrketräning, äldre klienter, konditionsträning, återhämtning, skador och metabol hälsa. Eftersom juni 2026 ännu inte är avslutad när detta skrivs, den 24 juni 2026, är detta en aktuell genomgång av studier som antingen publicerats online i juni eller finns i journalernas juniutgåvor.
Det viktigaste temat den här månaden är att träning fortsätter att visa sig vara ett kraftfullt verktyg långt utanför klassiska mål som “bygga muskler” eller “gå ner i fett”. Flera nya studier pekar mot att rätt träningsupplägg kan påverka sömnrelaterad andning, hjärtstruktur, inflammationsmarkörer, funktionell kapacitet, kognition, leverhälsa och åldersrelaterad muskelproteinsyntes. För en PT innebär det inte att man ska börja behandla sjukdomar, men det betyder att man behöver förstå hur bred träningens effekt kan vara och när klienten bör hänvisas vidare till vårdpersonal.
Styrketräning och obstruktiv sömnapné
En av månadens mest intressanta studier för PT-yrket är en randomiserad kontrollerad studie i Sleep Medicine om styrketräning och obstruktiv sömnapné. Studien publicerades i juniutgåvan 2026 och undersökte effekter av resistance training på sömnapné, med deltagare som hade ett genomsnittligt apnea-hypopnea index på 50,5 ± 25,5 händelser per timme, vilket innebär en tydlig klinisk problematik.
Det praktiska värdet här är stort. Många PT-klienter sover dåligt, snarkar, är dagtrötta eller har övervikt och ökad risk för sömnapné. En PT ska inte diagnostisera sömnapné, men man bör vara uppmärksam på signaler som kraftig snarkning, andningsuppehåll enligt partner, dagtrötthet, högt blodtryck och stort nackomfång. Studien stärker bilden av att styrketräning kan vara en relevant del av livsstilsförändringar hos personer med sömnrelaterade problem, men det ska ske parallellt med medicinsk utredning när symtomen är tydliga.
För coachning innebär detta att styrketräning för klienter med misstänkt sömnapné bör programmeras med extra respekt för återhämtning. Träningspassen bör vara tillräckligt utmanande för att ge fysiologisk effekt men inte så sena, långa eller stressande att de försämrar sömnrutinerna. För många klienter är en kombination av helkroppsstyrka, låg till måttlig konditionsträning, viktnedgång vid behov och konsekventa sömnvanor sannolikt mer realistisk än extrema träningsupplägg.
Två års styrketräning hos äldre kvinnor och hjärthälsa
En annan juniartikel med stor relevans är en tvåårig randomiserad kontrollerad studie i Medicine & Science in Sports & Exercise med titeln Long-Term Resistance Training Improves Cardiac Structure and Function in Older Women. Studien publicerades i juniutgåvan 2026 och undersökte långvarig styrketräning hos äldre kvinnor.
Det här är viktigt eftersom styrketräning hos äldre ofta fortfarande säljs in som något som främst handlar om fallprevention, benstyrka och att “bibehålla muskelmassa”. Det är i sig sant, men den här typen av forskning visar att styrketräning också kan vara relevant för kardiovaskulär funktion. För en PT betyder det att äldre kvinnor inte ska få “försiktighetsträning” som aldrig progredieras. De behöver välplanerad, långsiktig och tekniskt säker styrketräning med progression över tid.
Det praktiska budskapet är att äldre klienter ofta vinner på att träna styrka som en riktig träningsform, inte som lätt aktivering. Det betyder inte att alla ska maxa, men belastningen måste vara meningsfull. Övningar som benpress, knäböjsvarianter, höftdominanta rörelser, rodd, pressar, bålövningar och gång- eller bärövningar kan byggas upp gradvis. För äldre klienter blir kontinuiteten nästan viktigare än perfektion. En tvåårig studie påminner oss om att de mest intressanta effekterna av träning ofta kräver månader och år, inte bara tolv veckor.
Hög belastning, hög rörelseintention och kreatin hos äldre
En studie i Experimental Gerontology undersökte 16 veckors high-load, velocity-intentional resistance training hos äldre vuxna, med elastiska band eller vattenbaserad träning, i kombination med kreatin eller placebo. Studien var randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad, inkluderade 103 äldre deltagare och rapporterade förbättringar i bland annat styrka, funktionell prestation, inflammatoriska markörer, oxidativ stress, livskvalitet och vissa neurokognitiva markörer. Kreatin gav ytterligare fördelar i vissa utfall när det kombinerades med träningen.
För PT-branschen är detta intressant av två skäl. För det första lyfter studien fram “intention” i rörelsen. Äldre personer behöver inte bara långsamma, kontrollerade repetitioner. De behöver även förmågan att producera kraft relativt snabbt, eftersom vardagsfunktion ofta handlar om att resa sig, parera, gå i trappor och reagera på balansstörningar. Hastighetsintention kan därför vara ett viktigt verktyg även när den faktiska rörelsehastigheten inte är särskilt hög.
För det andra blir kreatin återigen relevant för äldre. Kreatin är inte bara ett tillskott för unga personer som vill prestera bättre i gymmet. Evidensen pekar allt mer mot att kreatin, särskilt tillsammans med styrketräning, kan vara intressant för äldre klienter. En PT bör dock hålla sig till sin yrkesroll: informera om att kreatin har stöd i forskning, men samtidigt ta hänsyn till klientens hälsa, läkemedel, njurfunktion och eventuella medicinska råd.
I praktiken kan en PT använda detta genom att lägga in styrketräning där den koncentriska fasen utförs med tydlig men kontrollerad avsikt att röra vikten snabbt. Det kan till exempel vara benpress, sittande rodd, bröstpress, höftlyft eller elastiska bandövningar. Tekniken ska fortfarande vara prioriterad, men klienten ska inte alltid tränas som om varje repetition vore rehabilitering i slow motion.
Åldersrelaterad anabol resistens och vad det betyder för protein
En systematisk översikt och meta-analys i Frontiers in Physiology, publicerad 5 juni 2026, granskade åldersrelaterad anabol resistens och muskelproteinsyntes. Den inkluderade 46 studier med 1 280 deltagare och fann att äldre vuxna hade lägre muskelproteinsyntes både i fastande/postabsorptivt tillstånd och efter måltid. Samtidigt var responsen på träning mer bevarad, särskilt när träning kombinerades med protein eller aminosyror.
Det här är en mycket användbar studie för PT och kostrådgivare. Den nyanserar den vanliga idén att “äldre bara svarar sämre på allt”. Studien pekar snarare på att äldre muskler kan ha en sämre baslinje och en svagare respons på enbart mat, men att träning fortfarande är en stark anabol signal. Det betyder att kombinationen av styrketräning och tillräckligt protein blir extra viktig med stigande ålder.
I praktiken bör en PT som arbetar med äldre klienter inte bara fråga “tränar du?” utan också “äter du tillräckligt med protein, och hur fördelar du det över dagen?”. Många äldre äter för lite protein till frukost och lunch och får större delen av dagens protein sent på dagen. För en aktiv äldre klient kan det vara mer relevant att sikta på proteinrika måltider flera gånger per dag än att bara öka det totala intaget slumpmässigt. Exakt mängd behöver anpassas efter kroppsvikt, hälsostatus, njurfunktion och övrig kost, men principen är tydlig: styrketräningen blir mer meningsfull när kroppen också får byggmaterial.
HIIT och tid nära VO₂max
En systematisk översikt och meta-analys från juni 2026 undersökte hur olika HIIT-protokoll påverkar tid spenderad vid eller nära VO₂max. Studien definierade detta som tid på minst 80 procent av VO₂max och sökte i PubMed och Scopus efter studier som rapporterade sådana akuta HIIT-responser.
Det här är relevant eftersom många PT-upplägg fortfarande använder HIIT ganska slarvigt. HIIT blir ofta synonymt med “jobbigt”, “svettigt” eller “kort vila”, men ur fysiologisk synvinkel spelar intervallernas längd, intensitet, vilans längd, vilans intensitet och total arbetstid stor roll. En klient kan bli extremt trött utan att faktiskt samla särskilt mycket tid nära VO₂max.
För en PT betyder detta att konditionsprogrammering bör vara mer precis. Vill man förbättra VO₂max hos en relativt tränad person räcker det inte alltid med slumpmässiga burpees, battle ropes och assault bike-intervaller. Man behöver skapa pass där klienten faktiskt når hög syreupptagning och kan stanna där tillräckligt länge. Det kan ofta göras med intervaller på exempelvis cykel, roddmaskin, löpband, skierg eller backe, där tekniken inte faller isär när intensiteten blir hög.
Samtidigt ska HIIT doseras. För en otränad klient, en stressad småbarnsförälder eller någon med metabol sjukdom är mer HIIT inte automatiskt bättre. En PT bör fråga: vad är målet, vad är klientens träningsbakgrund och vad är den minsta effektiva dosen?
HIIT, MICT och fettlever kopplad till metabol dysfunktion
En annan juniartikel, publicerad online 15 juni 2026 i Metabolism, var en systematisk översikt och meta-analys om HIIT och moderat kontinuerlig konditionsträning vid metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease, MASLD. Studien drog slutsatsen att både HIIT och MICT är effektiva, genomförbara och säkra träningsformer för patienter med MASLD.
För en PT är detta viktigt eftersom många klienter med övervikt, bukfetma, insulinresistens eller typ 2-diabetesrisk också kan ha fettlever utan att veta om det. Det är inte PT:ns uppgift att diagnostisera MASLD, men det är definitivt PT:ns uppgift att förstå att konditionsträning har en plats i programmet även när klienten främst vill gå ner i vikt eller bygga muskler.
Det praktiska budskapet är att både intervaller och kontinuerlig kondition kan fungera. Det gör coachningen enklare. Den klient som hatar HIIT kan få resultat av rask gång, cykel, crosstrainer eller annan måttlig träning. Den klient som gillar kortare, mer intensiva pass kan använda HIIT, förutsatt att det doseras säkert. Det centrala är inte att alla måste träna på samma sätt, utan att träningsformen blir regelbunden, progressiv och möjlig att hålla fast vid.
Mental trötthet och styrketräning
En systematisk översikt och meta-analys i European Journal of Sport Science publicerades i juniutgåvan 2026 och undersökte mental fatigue i relation till resistance exercise. Studien är särskilt relevant i en tid där många klienter kommer till gymmet efter en dag av skärmarbete, möten, sömnbrist och hög kognitiv belastning.
För en PT kan detta vara mer praktiskt än det först låter. Klienten som “inte har pannben” kanske inte är lat. Personen kan vara mentalt trött. Det kan påverka upplevd ansträngning, repetitionskapacitet, träningsvolym och beslutskvalitet under passet. Om klienten har suttit i åtta timmar med intensivt kognitivt arbete och sedan ska göra tunga knäböj till nära failure är det inte säkert att dagens prestation speglar klientens faktiska fysiska kapacitet.
Det här bör påverka hur vi coachar. På dagar med hög mental belastning kan det vara smartare att använda autoreglering, RPE, reps in reserve eller tekniska prestationsmarkörer snarare än att tvinga fram förutbestämda vikter. En klient kan fortfarande träna effektivt, men passet kanske behöver justeras. Det kan innebära färre set, längre vila, enklare övningsval eller att man sparar de mest tekniskt krävande lyften till dagar då klienten är mer återhämtad.
Excentrisk träning vid medial epikondylit
En systematisk översikt i Complementary Therapies in Medicine, publicerad i juniutgåvan 2026, granskade excentrisk träning vid medial epikondylit, ofta kallad golfarmbåge. Studien lyfter att medial epikondylit är mindre studerat än lateral epikondylit och att evidensen kring träningsbaserade interventioner därför är mer begränsad. Syftet var att sammanställa klinisk evidens för excentrisk träning när det gäller smärta och funktion.
Det här är relevant för PT eftersom många klienter får armbågsbesvär av pull-ups, chins, marklyft, rodd, bicepscurls, greppträning, padel, golf eller tennis. En PT ska inte diagnostisera eller behandla skador som ligger utanför kompetensområdet, men man kan anpassa träningen klokt och hänvisa vidare vid behov.
Praktiskt innebär det att man bör vara försiktig med att bara säga “vila tills det går över”. Tendinopatier behöver ofta gradvis belastning, men belastningen måste vara rätt doserad. Excentriska handleds- och underarmsövningar kan vara ett verktyg, men de behöver kombineras med justering av total dragvolym, greppbredd, greppintensitet, övningsval och återhämtning. För en klient med återkommande medial armbågssmärta kan det vara viktigare att minska mängden tunga supinerade drag och aggressiv greppträning än att lägga till ännu fler rehabövningar ovanpå ett redan för högt belastat system.
Vad juni 2026 lär oss som PT
Den samlade bilden från månadens studier är att träningsprogrammering behöver vara både mer individuell och mer långsiktig. För äldre klienter räcker det inte att “röra lite på sig”; styrketräningen behöver vara progressiv, tillräckligt tung och gärna innehålla inslag av kraftutveckling. För klienter med metabol ohälsa behöver konditionsträning tas på allvar, men den kan individualiseras mellan HIIT och mer kontinuerlig träning. För klienter med sömnproblem, hög stress eller mental trötthet behöver belastningen planeras med återhämtningen i åtanke.
Den kanske viktigaste praktiska slutsatsen är att evidensbaserad träning inte handlar om att hitta ett magiskt protokoll. Det handlar om att förstå principerna bakom protokollen. Styrketräning fungerar när den ger tillräcklig mekanisk belastning och progression. Konditionsträning fungerar när intensitet, volym och frekvens matchar målet. Proteinråd fungerar bäst när de tar hänsyn till ålder, måltidsfördelning och faktisk kost. Rehabiliterande övningar fungerar bäst när de inte bara läggs ovanpå problemet, utan när hela belastningsbilden förändras.
För dig som PT är juni 2026 därför en påminnelse om yrkets utveckling. Framtidens PT behöver kunna mer än övningsbanker och motivationscitat. Du behöver förstå träningsfysiologi, beteendeförändring, grundläggande nutrition, återhämtning, åldrande, skaderisk och hur man samarbetar med vården när klientens problem kräver det.
Vill du lära dig mer om ämnet? Eller vill du kanske byta karriär till PT och Kostrådgivare? Anmäl dig till vår PT-Utbildning hos IntensivePT.
