Min väg till PT

Jag började träna bara vid 30 års ålder, när jag flyttade till Sverige, efter jag förstod att jag kan inte ens ta trappan till 4e våningen utan att vara andfödd. Har länge haft kontorsjobb och inte prioriterat min hälsa. I skolan klarade jag knappt idrotten.

Men i Stockholm kändes träningen en naturlig del av vardag, så i mitt fall omgivningen spelade jättestor roll. Möjligheten att träna på jobbet, fri tillgång till gymmet (både jobbet och hemföreningen) gjorde att jag började träna mer och mer och ville involvera även andra att prova nya träningsformer och pass. När andra började säga att mina ögon lyser när jag pratar om träningen, valde jag att utbilda mig som PT (och tack algoritmen att jag hittade till Intensive PT). Men även den gjorde jag det mer för min skull - för att lära mig allt om hur kroppen funkar, förstå bättre hur träningen kan hjälpa mig och andra människor att må bättre. 

När andra dottern kom till värdlen insåg jag snabbt att vanlig kontorsjobb är mycket svårare att balansera med familjeliv och började coacha andra vid sidan om min anställning, tills det tog över och jag är helt egenföretagare just nu.

Så - nej, hade inga planer för att bli PT när jag var liten (visste inte att sådana existerar), och ännu mindre att bli egenföretagare, men här är jag och gladare än någonsin att kunna hjälpa fler och fler människor må bättre i sina egna kroppar och leva hälsosammare.