Peptider – Är de olagliga i Sverige? Allt du behöver veta om lagar, dopning och användning

Peptider har blivit alltmer uppmärksammade inom träning, återhämtning, anti-aging och medicinsk forskning. Substanser som BPC-157, TB-500, GHK-Cu, CJC-1295 och MOTS-c marknadsförs på internet med löften om allt från snabbare läkning till förbättrad kroppssammansättning och långsammare åldrande. Samtidigt råder stor förvirring kring vad som faktiskt är lagligt. Får man köpa peptider i Sverige? Är det förbjudet att använda dem? Kan man beställa dem från utlandet? Och varför kan en peptid vara förbjuden inom idrotten utan att vara olaglig enligt svensk lag? I den här artikeln går vi igenom regelverket och reder ut de vanligaste missförstånden.

Vad är peptider och varför är de så omdiskuterade?

Peptider är molekyler som består av aminosyror sammanbundna i kedjor. De förekommer naturligt i människokroppen och har många olika biologiska funktioner. Vissa fungerar som hormoner, andra som signalämnen eller delar av kroppens system för reglering av exempelvis aptit, ämnesomsättning och vävnadsfunktion.

Många välkända läkemedel innehåller peptider eller peptidliknande substanser. Insulin är ett klassiskt exempel, medan semaglutid och tirzepatid är modernare exempel på läkemedel som påverkar kroppens hormonella signalering. Dessa används inom etablerad sjukvård och omfattas av läkemedelslagstiftningen.

Under senare år har intresset däremot ökat för en helt annan grupp peptider. Dessa säljs ofta via specialiserade webbplatser och marknadsförs med begrepp som recovery peptides, longevity peptides, research peptides och performance enhancement. Bland de mest omtalade finns BPC-157, som framför allt har studerats i samband med vävnadsläkning, TB-500 som förknippas med vävnadsreparation, GHK-Cu som undersöks inom hudbiologi samt CJC-1295 och ipamorelin som påverkar kroppens frisättning av tillväxthormon.

Problemet är att många av dessa ämnen ännu saknar tillräcklig klinisk dokumentation för att betraktas som etablerade behandlingar. Det faktum att en substans har visat intressanta resultat i djurförsök betyder inte att den är säker eller effektiv hos människor. Samtidigt är frågan om vetenskapligt stöd något helt annat än frågan om substansen är laglig.

Är peptider olagliga i Sverige?

Det korta svaret är nej. Peptider är inte som grupp olagliga i Sverige. Det finns däremot peptider som omfattas av läkemedelsregler, dopningslagstiftning eller andra begränsningar. För att förstå vilka regler som gäller behöver man skilja mellan substansen, produkten och vad personen avser att göra med den.

Den svenska lagstiftningen innehåller inget generellt förbud mot alla peptider. Det skulle dessutom vara orimligt eftersom många peptider förekommer naturligt i kroppen, används inom sjukvården eller ingår i vanliga livsmedel och kosmetiska produkter. Kollagenpeptider i ett kosttillskott kan exempelvis inte juridiskt likställas med en syntetisk peptid som stimulerar frisättningen av tillväxthormon.

En avgörande skillnad är att något kan vara otillåtet att sälja som läkemedel utan att det automatiskt är brottsligt för en privatperson att inneha eller använda samma ämne. Läkemedelslagstiftningen reglerar bland annat hur läkemedel får tillverkas, marknadsföras, säljas och importeras, medan andra lagar kan reglera själva innehavet och användningen.

För att bedöma en specifik peptid behöver man därför undersöka flera olika frågor: Är produkten klassificerad som läkemedel? Omfattas substansen av den svenska dopningslagen? Finns särskilda importbegränsningar? Och gäller idrottens antidopningsregler för personen som tänker använda den?

Läkemedelslagen – när räknas en peptid som ett läkemedel?

Enligt den svenska läkemedelslagen (2015:315) kan en produkt klassificeras som läkemedel utifrån hur den presenteras eller vilka farmakologiska, immunologiska eller metaboliska effekter den har. Det handlar alltså inte enbart om vad tillverkaren väljer att kalla produkten, utan också om dess egenskaper och avsedda användning.

Om en peptid marknadsförs för att behandla skador, påverka hormonproduktionen, förbättra läkningen eller motverka ett medicinskt tillstånd kan detta vara en omständighet som talar för läkemedelsklassificering. Även en produkt som inte marknadsförs med medicinska påståenden kan omfattas av läkemedelslagstiftningen om den uppfyller lagens kriterier utifrån sin biologiska verkan.

Huvudregeln är att läkemedel måste vara godkända för försäljning innan de får säljas på den svenska marknaden. Det finns särskilda undantag, exempelvis licensläkemedel och individuellt tillverkade extemporeläkemedel, men dessa hanteras inom reglerade medicinska system.

Detta innebär att en webbshop inte automatiskt får sälja en peptid för användning på människor bara för att substansen saknar ett uttryckligt förbud enligt dopningslagen. Om produkten juridiskt är ett läkemedel måste försäljningen följa läkemedelsregelverket.

En viktig juridisk detalj är dock att läkemedelsklassificering inte i sig innebär att det är brottsligt att inneha eller använda produkten. Läkemedelsverket har uttryckligen förklarat att det generellt inte är olagligt att inneha eller använda ett köpt läkemedel enbart därför att det är ett läkemedel. Detta gäller under förutsättning att ingen annan lagstiftning, exempelvis narkotika- eller dopningslagen, förbjuder innehavet eller användningen.

Det är därför missvisande att automatiskt kalla alla icke godkända peptider olagliga för privatpersoner. Försäljning, import, innehav och användning måste bedömas var för sig.

Dopningslagen – vilka peptider kan vara förbjudna?

Den svenska lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel är särskilt relevant för personer som använder peptider inom styrketräning, bodybuilding och prestationsutveckling. Till skillnad från läkemedelslagen kan dopningslagen uttryckligen förbjuda både innehav och användning av vissa substanser.

Lagen omfattar fyra kategorier: syntetiska anabola steroider, testosteron och dess derivat, tillväxthormon samt kemiska substanser som ökar produktionen eller frisättningen av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon.

Det är framför allt den sista kategorin som blir relevant när vi diskuterar moderna peptider. Vissa substanser verkar nämligen genom att stimulera kroppens egen produktion eller frisättning av tillväxthormon. De kan därför omfattas av dopningslagen även om produkten inte innehåller färdigt tillväxthormon.

Exempel på substanser som aktualiserar denna bestämmelse är CJC-1295, ipamorelin och olika GHRP-peptider. De verkar genom hormonella signalvägar som stimulerar frisättningen av tillväxthormon. För en specifik produkt måste den rättsliga bedömningen utgå från substansens faktiska egenskaper och tillämplig lagstiftning, inte enbart vad produkten kallas på förpackningen.

För medel som omfattas av dopningslagen är bland annat innehav, användning, överlåtelse, framställning och införsel förbjudna utanför tillåtna medicinska eller vetenskapliga ändamål. Att substansen endast är avsedd för eget bruk skapar alltså inget generellt undantag.

Straffet för dopningsbrott kan vara fängelse i högst två år. Vid ringa brott kan påföljden vara böter eller fängelse i högst sex månader, medan grovt dopningsbrott kan ge fängelse i upp till sex år.

Det är samtidigt viktigt att inte dra slutsatsen att alla peptider som kan påverka återhämtning eller vävnadstillväxt omfattas av denna lag. Den svenska dopningslagen har en betydligt snävare omfattning än de internationella regler som gäller inom organiserad idrott.

Är BPC-157 olagligt i Sverige?

BPC-157 är en av de mest uppmärksammade peptiderna inom träningsvärlden. Den har framför allt blivit känd genom forskning om vävnadsreparation, inflammation och läkning av olika typer av skador. Mycket av forskningen har utförts på djur, medan det fortfarande saknas tillräckligt omfattande och välkontrollerade studier på människor för att fastställa säkerhet och effekt vid vanliga träningsskador.

Rent juridiskt är BPC-157 intressant eftersom den inte tillhör de typiska tillväxthormonfrisättande peptiderna. Det betyder att man inte automatiskt kan placera den i samma kategori som exempelvis ipamorelin eller CJC-1295 enligt den svenska dopningslagen.

Det innebär dock inte att varje form av försäljning, import eller användning är tillåten. En produkt med BPC-157 avsedd för medicinsk användning kan omfattas av läkemedelslagstiftningen, även om substansen inte omfattas av dopningslagens kategorier. Om försäljningen kräver ett läkemedelsgodkännande som saknas kan den vara otillåten, och importreglerna gäller även om produkten köps för personligt bruk.

Inom organiserad idrott är reglerna däremot tydligare. BPC-157 är uttryckligen upptaget i WADA dopinglista under kategorin S0, som omfattar vissa icke godkända farmakologiska substanser. Det innebär att BPC-157 är förbjudet både under och utanför tävling för idrottare som omfattas av dessa regler.

En person kan alltså befinna sig i en situation där en substans inte automatiskt är förbjuden att inneha enligt svensk dopningslag, men där användningen ändå kan leda till en dopningsavstängning inom idrotten.

Är TB-500, GHK-Cu, MOTS-c och andra peptider lagliga?

Även bland andra populära peptider finns stora skillnader i både biologisk funktion och juridisk reglering.

TB-500 marknadsförs ofta med påståenden om förbättrad återhämtning och läkning av muskler och senor. Substansen förknippas med tymosin beta-4 och dess biologiska funktioner. Inom idrotten är TB-500 uttryckligen förbjudet enligt WADA kategori S2, som omfattar bland annat tillväxtfaktorer och substanser som påverkar vävnadsregeneration. Detta innebär däremot inte att man utan vidare kan fastslå exakt samma rättsliga status enligt den svenska dopningslagen. Även läkemedelsreglerna måste beaktas.

GHK-Cu är en kopparbindande peptid som bland annat studeras inom hudbiologi och kosmetisk forskning. Den förekommer som ingrediens i vissa hudvårdsprodukter, där den kan omfattas av kosmetikalagstiftningen. En godkänd kosmetisk användning innebär dock inte att en injicerbar produkt med samma peptid automatiskt är tillåten eller säker. Produktens utformning och avsedda användning är avgörande för klassificeringen.

MOTS-c är en peptid som har undersökts för sin möjliga betydelse inom energimetabolism och cellernas stressrespons. Den vetenskapliga forskningen befinner sig fortfarande på ett relativt tidigt stadium, särskilt när det gäller användning hos människor. Den rättsliga statusen för en produkt som innehåller MOTS-c måste bedömas utifrån dess egenskaper och tilltänkta användning. Inom idrotten behöver även reglerna om icke godkända farmakologiska substanser beaktas.

Epitalon har uppmärksammats inom anti-aging och longevity, bland annat på grund av tidig forskning om cellåldrande och telomerbiologi. Det vetenskapliga underlaget räcker däremot inte för att dra säkra slutsatser om livslängd eller långsiktig hälsopåverkan hos människor. Även här kan läkemedelslagstiftning och idrottens dopningsregler aktualiseras.

SS-31, även kallad elamipretid, är en mitokondrieriktad peptid som har undersökts i klinisk forskning om specifika sjukdomstillstånd. Att en substans förekommer inom seriös läkemedelsforskning innebär inte att den får säljas fritt som forskningspeptid för egenbehandling. Godkännandestatus och reglering måste bedömas för den aktuella produkten och marknaden.

Den gemensamma nämnaren för dessa peptider är att man inte kan avgöra deras laglighet enbart genom att se att de säljs på en svensk webbplats. Man behöver känna till vad produkten innehåller, hur den presenteras, hur den är avsedd att användas och vilka regler som gäller för just den substansen.

Varför säljs peptider som "Endast för forskning"?

Den som besöker webbplatser som säljer peptider möts ofta av formuleringar som Research Use Only, Not for Human Consumption eller For Laboratory Research Purposes Only. Formuleringarna innebär att produkten enligt säljaren är avsedd för forskning eller laboratoriebruk och inte för användning på människor.

Det kan finnas legitima skäl att sälja kemiska substanser för laboratorieforskning. Universitet, forskningsinstitut och andra verksamheter behöver kunna köpa ämnen för experiment och analyser utan att varje kemikalie är godkänd som läkemedel.

Problemet uppstår när forskningsmärkningen används för produkter som i praktiken marknadsförs eller distribueras för egenbehandling. En friskrivning på förpackningen ändrar inte automatiskt en produkts juridiska klassificering. Om en produkt enligt gällande rätt är ett läkemedel kan säljaren inte själv bestämma att läkemedelslagen inte ska gälla genom att skriva att den endast är avsedd för forskning.

Man bör dessutom skilja mellan faktisk vetenskaplig forskning och en privatpersons påstående att en egen injektionsbehandling är ett personligt experiment. Ett medicinskt eller vetenskapligt undantag i lagstiftningen innebär inte att vem som helst får köpa och använda dopningsklassade substanser genom att beskriva sin användning som forskning.

Att en webbplats säljer en peptid öppet och erbjuder leverans inom Sverige innebär därför inte att den är juridiskt godkänd för egenbehandling.

Får man köpa och beställa peptider från utlandet?

Import är ett område där det ofta uppstår missförstånd. Många antar att en produkt automatiskt får beställas till Sverige så länge den är laglig i avsändarlandet. Så fungerar inte den svenska läkemedelslagstiftningen.

Om en produkt klassificeras som läkemedel i Sverige gäller särskilda regler för införsel. En privatperson får inte beställa läkemedel för personligt bruk med post från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Detta gäller även om läkemedlet är receptfritt i ursprungslandet eller om mottagaren har ett recept.

Från ett annat EES-land finns vissa möjligheter att beställa läkemedel, men flera villkor måste vara uppfyllda. Läkemedlet ska vara för personligt bruk, godkänt i avsändarlandet och inköpt från ett apotek eller motsvarande. Dessutom måste det antingen vara godkänt och receptfritt i Sverige eller, om det är receptbelagt, ha förskrivits av en behörig förskrivare inom EES. För sådana tillåtna postförsändelser gäller också en gräns på högst ett års förbrukning.

Dessa regler skapar inte något generellt undantag för dopningsmedel eller narkotikaklassade preparat. För läkemedel som omfattas av dopningslagen gäller särskilda, strängare införselregler. Det finns bland annat en begränsad möjlighet för resande att under vissa villkor själva föra in medicinskt använda dopningsklassade läkemedel, men det är inte samma sak som att få beställa dem via post.

Den som beställer en peptid från ett annat land behöver därför kontrollera både läkemedelsklassificeringen och eventuella andra förbud. Att produkten kallas kosttillskott, laboratoriekemikalie eller forskningsprodukt i ursprungslandet förändrar inte automatiskt hur svenska myndigheter bedömer den.

Är det olagligt att använda eller injicera peptider?

Här är det viktigt att skilja mellan vad som är olagligt och vad som är medicinskt riskfyllt. Själva handlingen att injicera en substans är inte automatiskt ett brott. Många helt lagliga läkemedel administreras genom injektion, exempelvis insulin.

För vanliga läkemedel finns inget generellt straffbud mot en privatpersons innehav eller egen användning. Situationen blir däremot annorlunda om substansen omfattas av dopningslagen eller någon annan lag som uttryckligen förbjuder innehav eller bruk.

En person som använder en peptid som omfattas av dopningslagen för ett otillåtet ändamål kan alltså begå ett brott även om personen inte säljer substansen vidare och även om den endast används privat. För en peptid som inte omfattas av sådana förbud kan den rättsliga situationen vara annorlunda.

Men från medicinsk synpunkt finns ytterligare risker. Många peptider som säljs för injektion på internet har inte genomgått de kvalitetskontroller som krävs för godkända läkemedel. Det kan finnas osäkerhet kring substansens identitet, koncentration, renhet, sterilitet och stabilitet.

Förutom risken för lokala infektioner och andra komplikationer vid injektion kan biologiskt aktiva substanser påverka hormonella system, immunförsvaret, ämnesomsättningen eller andra fysiologiska processer. När omfattande humanstudier saknas är det dessutom svårt att bedöma långsiktiga effekter.

Att något inte uttryckligen är förbjudet i lag innebär alltså inte att det är lämpligt att använda.

Vad är skillnaden mellan svensk dopningslag och WADA dopinglista?

Det här är en av de viktigaste skillnaderna att känna till för tränare, idrottare och andra träningsintresserade.

Svensk dopningslag är en nationell straffrättslig lagstiftning som gäller i samhället. Den avgör bland annat vilka substanser det kan vara brottsligt att inneha, använda, sälja eller föra in i Sverige. WADA dopinglista är däremot ett idrottsligt regelverk som gäller för idrottare och organisationer som omfattas av antidopningsreglerna.

WADA lista är betydligt bredare än den svenska dopningslagen. Den omfattar inte bara traditionella anabola substanser och tillväxthormon, utan även olika peptidhormoner, tillväxtfaktorer, hormonmodulatorer och experimentella farmakologiska substanser.

Enligt 2026 års dopinglista är exempelvis CJC-1295, ipamorelin och flera GHRP-peptider uttryckligen förbjudna. Även TB-500 är upptaget, medan BPC-157 uttryckligen finns i kategorin för icke godkända substanser. Förbuden gäller både under och utanför tävling.

För idrottare innebär detta att det inte räcker att kontrollera om en peptid är laglig enligt svensk straffrätt. En substans kan vara otillåten enligt idrottens regler även om innehavet inte automatiskt utgör ett brott enligt svensk dopningslag.

En idrottare som behöver använda ett förbjudet läkemedel av medicinska skäl kan i vissa fall få medicinsk dispens enligt gällande antidopningsregler. Ett recept innebär dock inte automatiskt att en förbjuden substans får användas inom tävlingsidrotten.

Kan man lagligt få peptider utskrivna av läkare?

Ja. Många peptidbaserade läkemedel används redan inom sjukvården och kan förskrivas när det finns en medicinsk indikation. Exempel är insulin för behandling av diabetes och läkemedel som semaglutid eller tirzepatid för godkända behandlingsändamål.

Det finns också särskilda möjligheter för patienter att få behandling med läkemedel som inte är godkända för vanlig försäljning i Sverige. Ett exempel är licenssystemet, där en förskrivare kan motivera ett medicinskt behov och ett apotek ansöker om tillstånd från Läkemedelsverket. Licens kan beviljas när behovet inte kan tillgodoses med godkända läkemedel och övriga krav är uppfyllda.

Det betyder däremot inte att en läkare fritt kan skriva ut vilken experimentell peptid som helst eller att ett recept automatiskt innebär rätt att importera produkten från valfri webbshop. En medicinsk behandling måste följa de regler som gäller för läkemedel, förskrivning och patientsäkerhet.

En särskild fråga är användning av godkända läkemedel utanför deras godkända indikation, så kallad off-label-förskrivning. Det förekommer inom sjukvården och är något annat än att köpa ett icke godkänt forskningspreparat på nätet. Ett läkemedels godkännande, en läkares behandlingsansvar och den vetenskapliga dokumentationen är fortfarande relevanta.

Är peptider säkra bara för att de förekommer naturligt i kroppen?

Ett vanligt argument för peptider är att de liknar ämnen som kroppen själv producerar och därför borde vara relativt säkra. Det resonemanget är biologiskt förenklat.

Att en substans förekommer naturligt i kroppen säger inte särskilt mycket om säkerheten när den tillförs utifrån i andra koncentrationer, vid andra tidpunkter eller genom andra administrationssätt. Även kroppsegna hormoner kan orsaka betydande negativa effekter om deras normala reglering förändras.

Det är också viktigt att skilja mellan att en peptid har en biologisk effekt och att den ger en praktiskt betydelsefull förbättring av hälsa eller prestation. En substans kan påverka en signalväg i cellerna utan att det innebär att den förbättrar återhämtning, läkning eller muskelutveckling hos människor.

För flera populära forskningspeptider bygger de mest uppmärksammade resultaten på cellförsök, djurstudier eller små humanstudier med betydande begränsningar. Sådan forskning kan vara värdefull och ligga till grund för framtida läkemedelsutveckling, men den är inte tillräcklig för att fastställa vare sig klinisk nytta eller säkerhet vid långvarig egenbehandling.

Det finns också en särskild osäkerhet kring produkter som säljs utanför godkända läkemedelskedjor. Även om den aktiva substansen skulle visa sig vara effektiv och relativt säker under kontrollerade förhållanden betyder det inte att en produkt från en oreglerad leverantör håller motsvarande kvalitet.

Vad behöver du som personlig tränare veta om peptider?

Peptider är ett ämne som personliga tränare sannolikt kommer att möta allt oftare. Klienter kan fråga om BPC-157 för en långdragen senskada, GHK-Cu för hud och hår, ipamorelin för återhämtning eller experimentella longevity-peptider för att förbättra hälsan.

Det är då viktigt att kunna skilja på forskning, marknadsföringspåståenden, medicinska behandlingar och juridiska begränsningar. En personlig tränare behöver inte ha samma kunskaper som en läkare eller farmakolog, men bör förstå grundläggande principer för hur vetenskaplig evidens värderas.

Om en klient exempelvis frågar om BPC-157 för en skadad sena är det relevant att förklara att mycket av den lovande forskningen hittills kommer från experimentella modeller och att det fortfarande finns betydande osäkerhet kring effekt och säkerhet hos människor. Det är också relevant att känna till att BPC-157 är förbjudet inom idrott som följer WADA regler.

Samtidigt bör tränaren inte sätta sig i rollen som medicinsk rådgivare och rekommendera experimentella läkemedel, injektionsbehandlingar eller doseringsupplägg. Detta gäller särskilt när produkterna saknar tillräcklig klinisk dokumentation eller omfattas av rättsliga begränsningar.

Det betyder inte att personliga tränare behöver avfärda all forskning om nya peptider. Tvärtom kan det vara värdefullt att följa utvecklingen. Vissa av dagens etablerade medicinska behandlingar bygger på principer som en gång undersöktes i experimentell forskning. Men vägen från en intressant biologisk mekanism till en säker och effektiv behandling är ofta lång.

Hur vet man om en specifik peptid är laglig?

För den som vill bedöma en viss peptid är det viktigt att börja med substansens exakta namn och den aktuella produktens användningsområde. Marknadsföringsnamn och produktbeskrivningar är inte alltid tillräckliga för att kunna göra en rättslig bedömning.

Läkemedelsverket är relevant för frågor om läkemedelsklassificering, godkännanden och läkemedelsimport. När det gäller den svenska dopningslagen finns en vägledande förteckning över dopningsmedel som publiceras av Folkhälsomyndigheten. Den är inte uttömmande, och det är ytterst domstolarna som avgör om en viss substans omfattas av lagen i ett enskilt fall.

För idrottare gäller dessutom att kontrollera den aktuella dopinglistan hos Antidoping Sverige och att vid behov undersöka möjligheten till medicinsk dispens.

Ett praktiskt misstag är att söka på internet efter om en peptid är legal eller illegal och sedan förlita sig på svaret utan att kontrollera vilket land informationen gäller. Lagstiftningen skiljer sig mellan olika länder, och en substans som är tillåten i ett land kan vara förbjuden eller hårt reglerad i ett annat.

Man måste även skilja mellan om en produkt får säljas, om den får importeras och om den får innehas eller användas. Det är separata juridiska frågor som inte alltid har samma svar.

Sammanfattning – är peptider lagliga eller olagliga?

Peptider är inte generellt förbjudna i Sverige. Det finns lagliga peptidbaserade läkemedel, kosmetiska produkter och kosttillskott, men också substanser som omfattas av dopningslagstiftning och andra begränsningar.

De peptider som stimulerar produktionen eller frisättningen av tillväxthormon är särskilt relevanta ur dopningsrättsligt perspektiv. Andra peptider, exempelvis BPC-157, kan ha en annan juridisk situation enligt svensk lag samtidigt som de är förbjudna inom organiserad idrott.

Den kanske viktigaste slutsatsen är att begreppet olaglig peptid ofta är en förenkling. En produkt kan vara förbjuden att marknadsföra eller sälja som läkemedel utan att själva innehavet automatiskt är brottsligt. På motsvarande sätt kan en substans omfattas av dopningslagen så att även privat innehav och användning är förbjudna.

Slutligen bör man inte förväxla juridisk tillåtlighet med medicinsk säkerhet. För flera av de peptider som diskuteras inom träning, återhämtning och anti-aging saknas fortfarande tillräckligt stark forskning på människor. Intressanta laboratorieresultat är en anledning att fortsätta forska, men inte i sig ett bevis för att en behandling fungerar eller är säker.

Utvecklingen inom peptidforskningen är spännande och kommer sannolikt att fortsätta påverka både medicin och träningsvetenskap. För den som arbetar med träning och hälsa är det därför värdefullt att hålla sig uppdaterad, förstå evidensens begränsningar och kunna skilja mellan vetenskapliga möjligheter och bevisade behandlingar.

Vill du fördjupa dina kunskaper inom träningsfysiologi, kroppens hormonsystem, kost och återhämtning? Hos IntensivePT kan du utbilda dig till personlig tränare och kostrådgivare och lära dig att arbeta evidensbaserat med träning och hälsa. Läs mer om vår PT-utbildning och anmäl dig här.