Alternativ till att anteckna

Alternativ till att anteckna

Om du läser den här bloggposten är det sannolikt att du är som jag. När du gick i skolan verkade alla duktiga elever anteckna. Du försökte anteckna men upplevde att du inte kom ihåg något av vad läraren sa. Däremot hade du nu ett fint papper med anteckningar som du varken förstod eller kunde tolka. Jag försökte om och om igen tills jag helt enkelt gav upp. Att anteckna samtidigt som någon pratar är inte för mig. Jag slutade och började lyssna på läraren istället. Och vips började jag faktiskt förstå mycket mer på själva lektionen. Här kommer tips till dig som inte heller tycker att det funkar så bra att anteckna under en lektion.

Varför för man anteckningar?

Jag vet, alla elever som fick bra betyg verkar som att de hade brutalt fina anteckningar. Men korrelation betyder inte kausalitet. Det är även många elever som antecknar som inte får bra betyg. Frågan är varför man antecknar? Vissa personer lär sig bättre genom att anteckna för att de hjälper dem att processerna vad som sägs under lektionen. För andra handlar det om att förklara något i sina egna ord. Slutligen leder det till att personen får en bra och kort sammanfattning där man har all information (förhoppningsvis) som man behöver ha, och det tror jag är väldigt viktigt. Att reflektera och fundera över något gör att man lär sig mer om ämnet. Det hjälper att förankra informationen. Men ibland kan det vara tufft att både lyssna och anteckna samtidigt. När man tar bort kravet att någon behöver göra två saker samtidigt blir det oftast enklare. Dessutom vill vi försöka skapa en bra studieteknik där du får något du kan gå tillbaka till senare och använda för att repetera materialet.

Anteckna efter föreläsningen

Alla våra föreläsningar går att se hur många gånger man vill. Det här är en otrolig fördel när man går en utbildning. Man kan pausa och spola tillbaka. Spola framåt. Googla saker under föreläsningen som var lite knepiga. Det är helt enkelt riktigt bra. Mitt tips här är att se föreläsningarna två gånger. Den första gången ska du bara lyssna. Du kan se dig själv som en racingförare som åker runt ett spår för första gången. Självklart kommer du inte att göra din bästa tid. Däremot kommer du att ta reda på hur banan ser ut. Nästa gång du ser föreläsningen ska du pausa efter varje segment. Skriv en huvudrubrik på vid sliden heter. Skriv sedan ner vad du själv tyckte var viktigt från detta segment. Skriv ner om det är några viktiga rubriker. Skriv ner ett tips till dig själv om hur du ska komma ihåg det. Om du är riktigt hard core kan du sedan gå tillbaka och se om det segmentet en gång till för att bekräfta att det du skrev ner faktiskt var bra. Ja detta är tidskrävande men det är ingenting man behöver göra på varje föreläsning. Gör detta på de som du upplever är svårare.

Skapa en mind map

När jag studerade på gymnasiet gick jag ett program som heter IB där man enbart studerade 6 ämnen på en ganska hög nivå. Dessa ämnen studerande man i två år för att slutligen ha en examination inom varje ämne. Det var hela slutbetyget. Man behövde alltså komma ihåg saker som man lärde sig för två år sedan inom 6 olika ämnen. Det är ganska tufft jämfört med en vanlig skola där man tentar av ett ämne och sen försvinner det. Min lösning var att göra mind maps. För varje ämne tejpade jag ihop sex A4 papper. I mitten av pappret skrev jag vad ämnen hette. Typ “Ekonomi”. Sedan drog jag en linje ut till exempelvis microekonomi och gjorde en bubbla kring den. När jag sedan fortsatte att studera visste jag att delar tillhörde exempelvis micro/makro och jag kunde fortsätta göra sträck utåt. Koppla sedan detta till relevanta delar av föreläsningarna som du tycker står ut. Tyvärr saknar jag en bild på detta men jag kan säga att mina väggar var inte vackra under dessa år.

Det som är väldigt bra när man gör en mind map är att du strukturerar upp materialet som du behöver lära dig. Du lägger det i olika kategorier och ser kopplingarna från en sak till en annan. Om du känner att du behöver repetera en viss föreläsning kan du enkelt göra det genom att bara titta på din mind map och tänka. I vår avslutningsföreläsning går vi igenom ett bra tips till hur man ska fortsätta att kategorisera upp föreläsningarna men till en början kan man göra detta med varje föreläsning för sig.

Prata om materialet

Vi lär oss genom att prata om saker. Fråga någon kurskamrat eller en familjemedlem om du kan få berätta om innehållet. Om du gör det med en kurskamrat kan ni välja olika ämnen som ni ska förklara med era egna ord. Om du gör det med en familjemedlem kan du försöka återberätta något så att de förstår. Det sägs att om du kan förklara något så förstår du det. Men var inte hårt mot dig själv om det inte är så enkelt i början.

Skriv ut materialet och anteckna direkt på slidsen

Jag brukar ändå tycka det är ganska skönt att ha något att göra under en föreläsning. Alla våra slides finns i utskriftsvänliga format. Dessa kan vara bra att skriva ut och helt enkelt kladda på under föreläsningen. Tänk inte att du ska anteckna ner allt utan försök istället att bara stryka under viktiga saker eller skriva notiser till dig själv. Typ “det här var viktigt, repetera” exempelvis.

Skapa flash cards av materialet

Även om vi har skapat flash cards på anatomin åt er har vi inte gjort det med resten av materialet. Istället har vi en workbook som ni kan använda för att skapa era egna flash cards. Skriv ut några A4 papper och klipp ner dem till kort. Skriv sedan en fråga eller ett ämne på ena sidan och svaret på den andra. Gå igenom högen och när du inte kan något på ett kort sätter du det i en separat hög. Efter du har gått igenom leken kommer du väldigt tydligt ha framme vilka ämnen du behöver repetera och vilka som du kan hyffsat bra.

Kom ihåg att när du för anteckningar ska du inte försöka få med precis allt. Försök istället att skriva ner det som du tycker är relevant. Det räcker inte med att anteckna något bara en gång utan skapa en struktur som du själv kommer att kunna följa för att repetera materialet. Mitt sista tips är att lyssna på vårt PT-Podden avsnitt med en av Europas smartaste människor Andreas Hurtig om “hur du får ett superminne”.